Vem är Dareon den Vise? (Del 1)

Porträttbild av GastonJag har fått brev. Mängder av brev. Mitt kontor fullständigt svämmar över med brev!  Jag kan inte ens öppna dörren till kontoret utan att det väller ut brev i hallen likt drivsnö. Jag har provat allt. Jag har släng dem i soptunnan, kastat dem i slottets stora eldstad och till och med matat Arkadias drake med dem, men det hjälper inte. Det kommer nya hela tiden.

Dareon sover

Jag har därför kommit till den slutsatsen att jag helt enkelt måste svara på breven. Det är ständigt samma fråga som ställs, om och om igen.

Vem är Darion? Vad är Dareon? Varför har Dareon ingen kropp?

En antropomorf

Det enkla svaret är att Dareon är en Antropomorf som jag, i mitt lärlingsprov av sjätte graden, skapade. Skall jag nu göra svaret lite uttömmande så kommer det att behövas fler än ett kapitel i denna krönika. Vi börjar med hur Dareon blev till, försvann och återfanns.

Efter att ha slutfört mitt lärlingsprov av sjätte graden så bar jag med mig min magiska skapelse Dareon i en specialbyggd låda till avslutningsfesten. Festen hölls på Älvornas Äng söder om Bergets Sjö och höll på i hela tre dagar och tre nätter. Näcken spelade till dans och stämningen var på topp. Någonstans i allt detta så föll jag i sömn och när jag vaknade så var ängen tom och tyst och solen sken varm och mjuk.

Jag gnuggade sömnen ur ögonen och tog mig med trötta steg mot min lärlingskammare för att fortsätta mina magiska studier.

Dareon precis innan han glöms bort

Jag hade ingen tanke på att jag tagit med mig Dareon till festen. Jag hade glömt bort honom i festens villervalla och jag kom inte ens ihåg att jag hade skapat en liknande tingest. Dareon var försvunnen i både minnet och i verkligheten. Det var som om jag blivit förtrollad med en glömskebesvärjelse. Inte förrän många år senare skulle jag träffa honom igen.

 

En återfunnen Dareon!

När jag blivit Mästermagiker av Sjunde graden var jag på äventyr tillsammans med min gode lärling Caligari. Precis efter vår nionde picknick så fann vi det bortglömda slottet vid Ramvattnet. Jag tillkallade mina vänner Arkadia och Doktorn för att, tillsammans med mig och min lärling, utforska slottets hemligheter. Under högar av damm och spindelväv hittade vi Dareon, fortfarande instängd i den låda som jag låste in honom i efter mitt lärlingsprov.

Dareon var vid gott mod och glatt humör fast han varit bortglömd och inlåst i så lång tid.

Det var då vi började misstänka att jag blivit förtrollad under festen för så många år sedan, och att någon stulit Dareon. Allt pekade på att det var så. Vi hittade ju den bortglömde Dareon i ett bortglömt slott. Den stora frågan var, vem var illvillig nog att förtrolla en lärling med en glömskebesvärjelse och sedan stjäla hans magiska skapelse? Och att dessutom gömma stöldgodset i ett slott som alla glömt bort. Det måste vara en riktigt lömsk typ.

Vi hade inte tid att forska i den saken då någon (jag säger inte vem, men namnet börjar på A och han har en drake) råkade släppa lös en Djinn, via en portal, till den Jordiska dimensionen. Som de lysande magiker och äventyrare vi är, så lyckades vi kvickt få fatt på Djinnen och så var det problemet ur världen.

 

Problemet löst!

Vi gav oss av till mitt slott för att fira vår lyckade problemlösning med en stor kopp te och smaskiga chokladkakor. Självklart glömde jag inte att ta med mig Dareon till mitt slott.

Gaston och Caligari kommer hem

Han hade ju visat sig vara värdefull då han kan se magiska ting och varelser i andra världar. Jag ställde Dareon i slottets stora magiska arkiv.  Där trivs han som fisken i vattnet och kan tillbringa sin tid med att läsa och lära sig allt om vad som hänt i Mysteria.

Äntligen var allt som det skulle. Dareon hade kommit hem.

Avsnitt 10 – Maliteus

Porträttbild av ArkadiaDu kanske tänker dig att Mysteria enbart befolkas av snälla magiker som kokar te och läser dammiga böcker. Så är det inte! Det finns en uppsjö med skurkar och banditer, där en sticker ut: Maliteus!

Legenden om Maliteus

Maliteus är efterlyst över hela Mysteria

Det finns många legender om skurken Maliteus. Bland annat talas det om att han ägde det slott som Gaston nu är herre över. En annan historia berättar om hur han förvandlat Caligari till att vara en grym och skrämmande drake under många år. Legenderna är många men gemensamt för alla är att det inte finns någon förklaring av vem Maliteus är och varifrån han kommer. Vi vet att han bor i Svarta Tornet som ligger i sydvästra Mysteria.

Tornet vaktas av hans trogna tjänare kallade Spëculatorer. Dessa varelser har förmågan att vara osynliga för alla magiska varelser i Mysteria.

Än idag är det ett mysterium hur Maliteus styr Spëculatorerna då inte heller han kan se dem.

Vi har  stött på Spëculatorer under några av våra äventyr i andra dimensioner. Där har det framkommit att icke mysterianer kan se dessa spioner vilket många gånger har lett till att vi kunnat skicka dem på flykten.

En speculator gömmer sig

 

Kidnappningen av Ugglan Holger

Maliteus har begått många skurksträck överallt i Mysteria. Nämnas bör när han en tidig vårdag för många år sedan kidnappade Doktorns uggla Holger. Jakten på Holger blev ett långt och skrämmande äventyr. Som tur var lyckades Doktorn och jag med stort hjältemod förfölja honom och slutligen hinna ikapp honom. Doktorn blev träffad av en besvärjelse men jag räddade såväl Doktorn som Holger genom att förgöra Maliteus kropp. Trots det kom skurken på något magiskt vis undan!

Kanske fick dessutom Holger smaka på en decipibesvärjelse, något vi kallar indirekta skador i branschen. Som tur var kunde jag återuppliva den döda odöda ugglan med Alltinktur.

 

En ond magiker på jorden

När vi fick höra att en trollkarl försvunnit från Mysteria och att en annan dykt upp på jorden… Eller om det var en som dykt upp i Mysteria och en annan som försvunnit…

Eller om en trollkarl helt enkelt var samma trollkarl på jorden som på Mysteria där den andra trollkarlen försvunnit och dessutom förvandlats till ett barn. Ett barn som inte var en trollkarl egentligen om inte den var fast någonstans där inte vi var. Typ på jorden.

Arkadia och Gaston pratar om onda magiker

Äh, oavsett vilket så insåg vi genast att det skulle kunna vara Maliteus det var frågan om! För en tid sedan råkade ju Gaston dra igång den här portalen som kopplar samman jorden och Mysteria. I och med hans klantighet öppnades också möjligheten för en Djinn att fly in i den Jordiska Dimensionen. Det blev kaos och galenskap när en djinn sprang fritt, men vår kära djinn var mest nyfiken och busig. Tänk dig om det istället en elak och ond magiker som släppt lös på jorden. Vilken mardröm!

Kartan över Mysteria där Svarta Tornet syns

Med detta i åtanke förstår ju vilken jordbo som helst att det nu är fara å färde. Vi ska göra allt i vår makt att spåra upp Maliteus och denna gång förevigt förvisa honom till Svarta Tornet!

 

 

En spion!

Porträttbild av ArkadiaSedan vår jakt på Djinnen avslutades har vi fått höra många åsikter därom. Flera gånger, eller åtminstone någon gång, har jag hört ord som briljant, mästerligt och genomtänkt. Tyvärr verkar det dock som att ord som klantigt, korkat och förvirrat varit mer frekventa i beskrivningen.

Magiska operationer bakom fiendens linjer är inte så enkla att genomföra som man kan tro. Det finns ett talesätt som säger:

Ingen plan överlever kontakten med fienden.

Det citatet har vi tagit till våra hjärtan, och har därmed en väldigt lös definition av begreppet plan. Det ledde som alla vet till det briljanta, mästerliga och väl genomtänkta infångandet av djinnen!

Doktorn sitter i en stol och ser mystisk ut

Min vän och kollega Doktorn fick nyss upp en signal i en sina besynnerliga grunkor. Signalen var oroväckande och tydde på att något hade stört kraften mellan den Jordiska Dimensionen och Mysteria. Den plats som vi kallar Skymningszonen, alltså platsen mellan världar, gav ifrån sig ett spöklikt ljud. Vi undersökte genast fenomenet.

Oron i kraften verkar komma från att någon sorts spion har luskat ut att vi befunnit oss på den jordiska dimensionen.

En illvillig individ skulle kunna hävda att orsaken att denna spion fått upp ett spår skulle ha att göra med de tidigare nämnda orden: klantig, korkad och förvirrad. Vi tror inte det, utan snarare att denna spion är mycket skicklig! Vi fann snabbt och effektivt hennes videoblogg och publicerar de avsnitt som hon lagt ut. Första inlägget från henne berättar lite vem hon är.

I andra avsnittet har hon lyckats spåra upp mig! Vad som gör mig så uppretad är att hon faktiskt förstår att det är materians densitet och dess klang jag undersöker. Det är uppenbart att hennes analys av magiska fenomen vida överstiger vad som borde vara rimligt för en jordbo.

Som om inte det vore nog visar det sig att hon fått spår efter Doktorn i samband med att vi besökte den oerhört tråkiga busshållplatsen. Hon verkar faktiskt ha varit honom hack i häl!

Och självklart har också Mästarmagikern Gaston blivit fångad på film! Inte bara det, hon har mage att skratta åt hans briljans!

Slutligen har också Gastons lärling Caligari fått en skopa spioneri från Fenja. Varför han är så förtjust i grisar förstår jag inte, men det är skrämmande vad mycket hon verkar känna till om honom. Nästan som att det finns något speciellt intresse här!

Nu hävdar hon dessutom att hennes avsikt är att hitta ett sätt att kunna kommunicera med oss! Som att det skulle gå, över gränserna mellan två världar. Det är ju korkat bara man tänker på det. Om inte hon på något sätt luskat ut något från vår kära Doktor.

Någon mojäng har hon byggt, men jag kan absolut inte se hur den skulle kunna fungera. ”En antenn” säger hon. Ja, vem skulle ge den till henne? Det skulle behövas en trollstav från Mysteria, minst. Och en sådan får hon aldrig tag på.

Vet du vem denna spion är? Berätta då gärna för oss i kommentarsfältet här under. Alla ledtrådar är uppskattade!

 

Portalflytt

Porträttbild av ArkadiaDjinnen var, efter några mycket framgångsrika dagar, infångad och återlämnad till sin hemdimension. I retrospekt kan jag inget annat säga än att våra äventyr på den jordiska dimensionen varit mycket framgångsrika. Inte nog med att vi räddat sagda djinn från en försteningsbesvärjelse, vi hade också upptäckt och utforskat en helt ny dimension! Det är få magiker förunnat att kunna skryta om. Eller ja, det är många magiker som skryter om det, men få som också gjort det.

Nu när jag tänker på det var det ju jag som räddade Djinnen med min klart förbättrade Alltinktur som med sina alkemiska egenskaper väckte den stackars förstenade Djinnen till liv efter säkert årtusenden i fångenskap.

En mängd flaskor innehållandes Alltunktur

Gaston ska inte heller hållas i skymundan då han med sina briljanta magiska kunskaper lyckades, på ett storstilat och helt och hållet genomtänkt vis, öppna upp portalen till nya världar. Att den var stängd när vi kom till slottet beror antingen på att den gått sönder, aldrig fungerat eller att någon stängt den av någon outgrundlig anledning. Troligen har den likt mjölk blivit gammal och stängt sig själv. Det var bra att Gaston drog igång den igen.

Det kändes lite sorgligt, efter de intensiva dagarna i slottet, att vi inte längre träffades och äventyrade tillsammans. Doktorn reste vidare i sin vagn på jakt efter magiska artefakter, jag vände hem till mitt laboratorium och Gaston och Caligari till Slottet vid Sjön.

Några veckor efter det att alla lämnat slottet råkade mina och Doktorns vägar korsas. Vi drack en kopp kaffe vid hans lägereld då Doktorn frågade mig vad vi gjort med portalen i samband med vår avfärd. I chock insåg vi att portalen låg där på golvet i ett obevakat slott i de norra ödemarkerna! Det rimliga var att åka dit och återigen stänga den.

Doktorn sitter utanför sin magiska vagn och röker pipa

Senare på kvällen när kaffet ersatts av fermenterad Alltinktur ansåg vi istället att det mest ansvarsfulla vore att återvända till slottet och helt enkelt flytta portalen till den som har mest kontroll över den.

Sagt och gjort, vi återvände till slottet och fann det i samma skick som vi lämnat det. Till vår förfäran fann vi också Dareon mitt på bordet. Han däremot var inte i samma skick som när vi lämnade honom. Han var argare och hungrigare än någonsin tidigare.

Ett pergament med en tecknad portal

Att flytta en portal visade sig vara mycket enkelt. Portalens magiska kraft var förankrad i golvplanken med hjälp av magiska spik och tamaturgiskt laddat trälim. Det krävdes några snabba trollformler och en rejäl såg så var vi i hamn. Portalen lastades in i Doktorns vagn tillsammans med Darion, och sedan begav vi oss till Gastons Slott för att där bjuda på en överraskning. Det blir en lätt sak att bända upp hans golv i stora slottssalen och ersätta några brädor med hans älskade portal. Vilken julklapp!

Busstationen (Avsnitt 9)

imageNär vår jakt efter Djinnen förde oss till en busstation blev vi alla en smula konfunderade. (Givetvis blev Arkadia och Gaston mer förvirrade än mig.) Varför var vi här? Fanns Djinnen på busstationen, och hur skulle vi i så fall hitta henne? Jag förstod genast att vi behövde göra en noggrann plan och hitta ledtrådar.

Ängsälvor - Nils Blommér (1850)
Ängsälvor – Nils Blommér (1850)

Det blev snart tydligt att siffran elva var otroligt viktig i sökandet. I livets träd är siffran elva vägen mellan jaget och visdomen. En älva kan även vara ett skogsväsen som bara är synligt i gryningen. 11 är också det femte primtalet och det år då Artabanus den III:e tillträder tronen. Enligt Kabbalististska mystiker betyder även 11 Aleph, luft. Att snabbt kunna se samband mellan olika, till synes helt separata faktorer, är otroligt viktigt i sådana här situationer.

Den Kabbalististska symbolen för aleph
Den Kabbalististska symbolen för aleph

Förutom min nästan kusliga slutledningsförmåga var det vårt otroligt fokuserade och systematiska sökande som snabbt gav resultat.

Resultatet var förvisso ett totalt nederlag, då jag blev inlåst i bagageutrymmet på en buss, och Arkadia och Gaston åkte till Älvsbyn, medan Djinnen återigen försvann spårlöst.

Doktorn läser mystiskt text på en gravsten

Jag vill dock påstå att resultatet är helt oviktigt, så länge man har skapat en genial plan.

Vad som helst är fullt möjligt att planera teoretiskt in i minsta detalj. Verkligheten är dock så full av oberäkneliga faktorer att det är omöjligt att förutse hur något ska sluta. Ofta kan den kaotiska verkligheten till och med förstöra en vacker och noga uttänkt plan. Det är därför alltid viktigt att genomföra sin plan utan att låta sig distraheras av yttre faktorer.

Vill man vara säker på att inte misslyckas får därför syftet med planen aldrig vara det samma som det mätbara målet.

Så även om vi inte fångade Djinnen är vi, så här i efterhand, väldigt nöjda med jakten.

Fusk (Avsnitt 8)

Porträttbild av ArkadiaUnder inspelningen av veckans avsnitt fick vi gång på gång höra av barn och märkliga vuxna klädda i randiga kläder, att vi minsann fuskade. Jag ställer mig mycket kritiskt till att användandet av magi kan klassificeras som fusk. Låt mig förklara.

Tänk om du föddes med ett tredje öga som gav dig förmågan att se in i framtiden? Hade det varit oetiskt att använda det för att förutsäga din motspelares nästa drag?

Tänk dig att du föddes med tre ben! Skulle det då vara fusk att använda det tredje benet när du spelar fotboll? Jag vill hävda att magi är en kunskap som jag som magiker inte kan hindra mig själv från att använda. Att spela det mycket meningslösa spelet Basket utan att använda förminsknings-, snabbhets-, eller försteningsbesvärjelser verkar för mig helt främmande.

Medeltida bild på fusk i schack

Både Gaston, Doktorn och jag ansträngde oss för att kasta den där bollen i nätet. Det var helt omöjligt!

Barnens lag bestod av 40 tusen miljarder 10-åringar laddade med mer energi än en Glaux som stulit mitt morgonkaffe. Som dessutom fuskade!

De hade införskaffat specialutrustning för att kunna springa fort och inte svettas som tjocka medelålders trollkarlar. Jag måste hävda att tävlingens utrustning borde vara reglerat i någon form av lagtext. De där gympaskorna som barnen hade på sig visade sig ha magiskt grepp på golvet! Deras kläder släppte igenom luft och var tillverkade av ett material jag aldrig sett tidigare. Betänk då att jag är alkemist och min kunskap om materia är allomfattande!

Arkadia och Doktorn dricker kaffe i sina vackra kläder

Det visade sig att kåpor gjorda av ylle och skor med lädersulor var dåliga kläder att spela Basket i. (Däremot är de alldeles utmärkta att dricka kaffe i!) Det är då helt rimligt att vi magiker använde oss av magi – och att det absolut inte kan kallas fusk? Rättvist är det första ordet som slår mig. Rättvist och ärofullt!

Bland djuren (Avsnitt 7)

Porträttbild på CaligariHemma i Gastons slott, brukar jag ofta ge mig ut på uppdrag för att hämta hem exotiska varor och magiska artefakter till mina lektioner med mäster Gaston. Idag bröts den rutinen och jag fick än en gång följa med på djinnjakt och det har verkligen varit en spännande dag!

Först blev Arkadia sjuk, tänka sig att han aldrig varit sjuk förr. Tur att Dareon den Vise kunde hålla honom sällskap. Jag försökte så klart se medlidande ut fast att mitt hjärta jublade över att få följa med på äventyr.

Eftersom att det var en så speciell dag var jag först väldigt glad att jag hade min fina lärlingskappa av sammet på mig.

Caligari kastar en mäktig besvärjelse

När vi sedan teleporterades till den jordiska dimensionen ångrade jag mig djup. Vi landade mitt i en gödselstack!

Plötsligt befann vi oss i en värld full av lera, gödselstackar och kamelspott. Tänk att den jordiska dimensionen är så kladdig! Det hela började med att vi hamnade rakt i en rykande gödselhög vilket kändes lite snopet. Men sedan fick jag briljera med min otroliga plan på hur vi obemärkta kunde vandra omkring bland djuren. Vi skulle klä ut oss till bönder! Jag märkte att de andra var lite skeptiska i början, något som en som lärling är van vid, men sedan förstod både Doktorn och mäster Gaston genialiteten i min plan. Utrustade med det karakteristiska grässtrået i munnen och ordentliga stövlar smälte vi in och kunde utforska området grundligt.

Trollkarlarna dyker upp mitt i en halmstack

Vi upplevde flera fantastiska saker: jag har kramat en gris stor som en bäbisdrake och blivit kompis med en jak, medan Doktorn blev nedbrottad av ett gäng monsterfår och Gaston blev spottad i munnen av en kamel. När vi sedan skulle åka hem kändes det sorgligt. Jag hade gärna tagit med mig grisarna, och jaken kommer jag att sakna mycket. Jaken har jag lovat att skriva brev till (men grisar är ju inte så bra på att läsa) och Gaston har sagt att jag får hälsa på alla djuren när jag har ledigt.

Kaotisk inspelning på djurpark med regn

På äventyret har jag lärt mig följande:

  1. Jakar är inte så otäcka som en kan tro.
  2. Kamelspott är inte bra att få i munnen, Gaston var sjuk i flera dagar.
  3. Grisar lägger sig på sidan när de blir kliade. Var därför noga med vilken sida av grisen du sitter på!
  4. Djinner är väldigt svårfångade.

Museum (Avsnitt 5)

Porträttbild på DoktornTrots många skickligt gillrade fällor hade djinnen flera gånger lyckats undgå att bli infångad, och hade nu flytt till Naturhistoriska Riksmuseet. Detta museum innehöll en massa spännande saker. Många av dem berättade en spännande historia, andra kändes som om de kunde göra mer nytta någon annanstans. Som exempel kan nämnas att sabeltandade tigrar alltid fascinerat mig.

Riksmuseum i Stockholm

 

Naturhistoriska Riksmuseet hade en stor samling av kranier av sabeltandade tigrar, emedan min samling var väldigt liten. Obefintlig till och med. Obefintlig är ett väldigt starkt ord – som betyder att jag inte har någon.

Emellertid hittade jag snart ett kranium från en sabeltandad tiger i en monter som var låst med ett ganska dåligt lås. Kraniet var heller inte särskilt svårt att bryta loss från sitt stativ, vilket tyder på dåligt engagemang från museets personal. När larmet gick fick jag snabbt bestämma mig för om jag skulle låna kraniet eller inte. Straxt innan vakterna kom fram bestämde jag mig för det tidigare, och flydde från platsen med den sabeltandade tigern under armen.

Ett drakskelett från Riksmuseum

Många har senare frågat mig om det var min avsikt att stjäla tigern, men så är det ju inte alls!

Jag har ju bara lånat den. Och då blir den ju inte stulen förrän jag inte lämnat tillbaka den, och det kan jag ju fortfarande göra.