Kommunikation med kristallkulor

Porträttbild på CaligariJag har en känsla av att min mästare Gaston har svårt att bestämma sig! Ena dagen säger han en sak och andra en helt annan. Hör på det här till exempel!

Han har länge klagat på att jag så sällan använder den nya kristallkulan han införskaffat från någon skummis i Hamnbyn. Visst, den är ovanligt fin! Det är inte alla kristallkulor som lyser med så starkt sken, eller har så bra färgåtergivning (de flesta kristallkulor lyser bara i två, tre färger vilket kan se ganska märkligt ut). Dessutom har den fått en skyddsformel runt sig så att den inte ska få sprickor om man skulle råka tappa den.

Gaston håller i en kristallkula som glöder

Jag har länge känt att det där med kristallkula inte är min grej.

När jag är ute på äventyr brukar jag och mäster kommunicera via våra små magiska griffeltavlor som man kan skicka korta meddelanden med. Mycket praktiskt.

För det mesta när kristallkulan lyser är det någon från Nisse-Pelle Griseklos Fisk & Trollstav som vill kränga sina produkter över kula och hur kul är det?

Caligari stirrar in i kristallkulan

Fram tills för några veckor sedan. Då började jag helt ändra uppfattning om kristallkulor. Jag fick nämligen mitt första långväga samtal, från en jordbo! Hon är helt fantastisk och vi har massor att prata om.

Men istället för att vara nöjd har nu Gaston börjat klaga för att jag använder kulan för mycket.

Han säger att jag kan få klotrunda ögon om jag stirrar i den för mycket och han tycker att den stör undervisningen. Men jag brukar prata med Fenja, som jordbon heter, i alla fall när inte Gaston ser. Dareon den Vise har lovat att inte skvallra.

Kristallkulan och Caligari

Dessutom har jag fått tips av Doktorn om hur jag kan installera nappar i kulan. Jag ska fråga Fenja nästa gång om hon har några bra råd!

Kartan över Mysteria

Porträttbild på CaligariSom magiker hamnar man ofta i besvärliga situationer eller på spännande äventyr. Om man tillexempel blir attackerad av en ilsken grip kan det vara bra att känna till närmsta gömställe och därför är det nyttigt att ha god kännedom om platsen man befinner sig på.

För att lära mig mer om landet kring slottet där jag bor, tillsammans med Gaston, Geiron och en rad magiska varelser, har jag fått i uppdrag att teckna en karta över Mysteria.

Bild på kartan över Mysteria

En del platser var lätta: Arkadias laboratorium som ligger i norr nära Grottbergen, mitt Lärlingstorn vid Bergets Sjö och så Slottet där vi råkade släppa ut djinnen. Andra platser var svårare att nedteckna. Det blev många farligheter innan jag fick koll på Trollskogen och det är inte alls kul att gå vilse bland Jättebergen. Än har jag inte ens vågat mig nära Svarta Tornet och dess läskiga innevånare.

Det svåraste var nog ändå Doktorns hem. Han är ju en kringresande samlare och äventyrare som bor i sin vagn. Det krävdes mycket klurande och hel del hjälp från Gaston innan vi lyckades få vagnen till rätt plats på kartan.

Men det finns mycket kvar att teckna och många platser kvar att upptäcka. Tur då, att äventyr är det bästa som finns!

Caligari står vid en kista

Caligari, lärling av femte graden
Lärlingstornet i Gastons Slott vid Bergets Sjö
Mysteria

Lärlingsskap

Porträttbild på CaligariHur blir en egentligen trollkarlslärling? Det frågar du dig säkert, och jag vet såklart svaret! Det lättaste sättet är att ha en mästermagiker som läromästare. Men de kan ibland vara lite svåra att hitta, speciellt i den jordiska dimensionen.

Ändå svårare kan det vara att leta upp någon som är intresserade av att ta sig an en lärling. Det tar nämligen en faslig tid att ta sig igenom alla lärlingsgrader. Jag är lite osäker på hur många lärlingsgrader som finns. Gaston är inte helt konsekvent på den här punkten. Just nu tror jag att det är sextiosex stycken, följt av en oklar mängd gesällgrader. Själv har jag nyss klarat provet för att bli lärling av femte graden, vilket jag är väldigt stolt över.

Caligari står i Gastons magirum och studerar

När jag först blev tillfrågad av Gaston om jag ville bli hans lärling svarade jag:

Det där med att studera magi verkar inte så svårt. Det handlar väl mest om att mumla ramsor och tvätta mästermagikerns skjortor?

Gaston höll inte med mig. Tydligen fanns det mycket mer att hålla koll på.

Tvärt om! Det kan både vara svårt och äventyrligt att studera magi. Dessutom är det inte bara skjortan som ska tvättas, det är viktigt att få med strumporna också!

Caligari på äventyr

Nog hade han rätt alltid. Många resor har det blivit genom Mysteria för att hämta hem exotiska varor och magiska artefakter till lektionerna. Men sina strumpor, dom har han fått tvätta själv!

Bland djuren (Avsnitt 7)

Porträttbild på CaligariHemma i Gastons slott, brukar jag ofta ge mig ut på uppdrag för att hämta hem exotiska varor och magiska artefakter till mina lektioner med mäster Gaston. Idag bröts den rutinen och jag fick än en gång följa med på djinnjakt och det har verkligen varit en spännande dag!

Först blev Arkadia sjuk, tänka sig att han aldrig varit sjuk förr. Tur att Dareon den Vise kunde hålla honom sällskap. Jag försökte så klart se medlidande ut fast att mitt hjärta jublade över att få följa med på äventyr.

Eftersom att det var en så speciell dag var jag först väldigt glad att jag hade min fina lärlingskappa av sammet på mig.

Caligari kastar en mäktig besvärjelse

När vi sedan teleporterades till den jordiska dimensionen ångrade jag mig djup. Vi landade mitt i en gödselstack!

Plötsligt befann vi oss i en värld full av lera, gödselstackar och kamelspott. Tänk att den jordiska dimensionen är så kladdig! Det hela började med att vi hamnade rakt i en rykande gödselhög vilket kändes lite snopet. Men sedan fick jag briljera med min otroliga plan på hur vi obemärkta kunde vandra omkring bland djuren. Vi skulle klä ut oss till bönder! Jag märkte att de andra var lite skeptiska i början, något som en som lärling är van vid, men sedan förstod både Doktorn och mäster Gaston genialiteten i min plan. Utrustade med det karakteristiska grässtrået i munnen och ordentliga stövlar smälte vi in och kunde utforska området grundligt.

Trollkarlarna dyker upp mitt i en halmstack

Vi upplevde flera fantastiska saker: jag har kramat en gris stor som en bäbisdrake och blivit kompis med en jak, medan Doktorn blev nedbrottad av ett gäng monsterfår och Gaston blev spottad i munnen av en kamel. När vi sedan skulle åka hem kändes det sorgligt. Jag hade gärna tagit med mig grisarna, och jaken kommer jag att sakna mycket. Jaken har jag lovat att skriva brev till (men grisar är ju inte så bra på att läsa) och Gaston har sagt att jag får hälsa på alla djuren när jag har ledigt.

Kaotisk inspelning på djurpark med regn

På äventyret har jag lärt mig följande:

  1. Jakar är inte så otäcka som en kan tro.
  2. Kamelspott är inte bra att få i munnen, Gaston var sjuk i flera dagar.
  3. Grisar lägger sig på sidan när de blir kliade. Var därför noga med vilken sida av grisen du sitter på!
  4. Djinner är väldigt svårfångade.

Djinnåtel! (Avsnitt 4)

Porträttbild på CaligariDen här dagen började med att jag var riktigt sugen på någonting gott men det fanns inget trevligt i skafferiet. Gaston spelade spel med Dareon den Vise, Arkadia var inte hungrig och Doktorn skulle putsa sina astralspektraglasögon så ingen av dem ville vara med och laga mat. När jag inte kunde hitta någonting färdiglagat bestämde jag mig för att leta upp något bra recept i en av våra magiska böcker.

Caligari står i ett rum fullt av magisk utrustning

Det är så tråkigt med Gaston när han spelar spel med Dareon, han är inte intresserad av någonting annat! Då är det upp till mig att lösa alla problem. Kanske finns det andra lärlingar i samma situation?

När jag äntligen hittat en spännande receptbok så började Dareon alarmera om att han pejlat in djinnen. Hux flux var det dags för äventyr! Och gissa vad, denna gång fick jag följa med till den Jordiska Dimensionen! (För Gaston hade fullt upp med att vinna över Dareon.)

Portalen till en annan värld

Jag, Doktorn och Arkadia teleporterades iväg till Tavelsjöskolan. Tyvärr hamnade vi i svårigheter direkt men det var (nästan) inte mitt fel. Mitt uppdrag var att hålla koll på Doktorns viktiga bok. Jag var jätteduktig på att hålla koll på boken, mindre duktig på att hålla koll på bokstäverna i den… Det är sådant som händer, men det var en viktig bok för djinnjakten!

Doktorn hade till och varit tvungen att lära sig babbelgamelonska för att kunna läsa texten… eller var det gammelbabylonska?

Doktorn och Arkadia blev så upprörda att jag tog på mig uppdraget att laga boken igen medan de försökte hitta djinnen. Det blev en vild jakt! Medan jag lagade boken med hjälp av några lärlingar på skolan så blev Arkadia och Doktorn jagade av armé med barn på skolgården. Fruktansvärt spännande!

Jag hittade till och med älvor i matsalen, att de sedan bajsade i min älvjägarhåv gjorde både mig och personalen överlyckliga. Älvbajs är en delikatess men tyvärr gjorde det mig ändå mer hungrig. Som tur var bakade Doktorn och Arkadia djinnåtel som skulle locka djinnen i en fälla. Det dumma var bara att jag råkade äta upp agnet och fastnade i fällan. En ska aldrig jaga djinner utan mat i magen! Nästa gång är jag säker på att vi lyckas fånga djinnen.

Doktorn är väldigt nöjd med sitt bakverk. Arkadia är inte så imponerad.

Idag har jag lärt mig

  1. Det är viktigt att bokstäverna i en bok stannar kvar på boksidorna.
  2. Inte åka rutschkana med Doktorer och Alkemister.
  3. Äta innan en ger sig iväg på äventyr.
  4. Ja, andra lärlingar verkar också få lösa sina läromästares problem.
  5. Djinner är verkligen jättesvåra att få tag i!