Ett mekaniskt husdjur

Porträttbild på DoktornMånga Magiker har ett magiskt husdjur, en så kallat familiaris. Arkadia har sin drake Sötnos och kanske kan Dareons flugor i hans öron räknas som hans. Trots att jag inte är magiker utan Doktor i Magi, har jag försökt en familiaris. Jag hade länge en uggla som heter Holger, men de senaste åren har vår relation stagnerat.

Jag känner att Holger har dragit sig undan och nu nästan helt tappat intresset för att umgås med mig.

Ugglan Holger har förvandlats till en vampyr
Ugglan Holger förvandlades i samband med ett traumatiskt besök på en teater till en odöd vampyruggla.

Jag behövde ett nytt sällskapsdjur som var lika bra som Holger på att samla information från alla världars alla hörn. Eller andra punkter där kanterna i en polyeder möts.

Eftersom jag alltid ansett att djur är bäst i böcker, bestämde jag mig för att bygga en mekanisk familiaris.

Av alla de otäcka kräk som får jobb som familiaris tycker jag att paddor är de minst osympatiska. De är kloka, musikaliska och har bra språköra. Jag satte igång att bygga min padda, men upptäckte snart att den intellektuella nivån jag eftersträvade krävde en större hjärna än en paddas. Jag fick tag på en hjärna som tidigare hade tillhört magikern Oliver Haddo. Oliver hade placerat sin hjärna i stasis, en slags magisk konservering, och donerat den till ett av Mysterias främsta universitet. När universitetet såldes hade jag turen att kunna köpa hjärnan billigt av Bongos Latrin & Bror som numer driver universitetet.

Doktorns mekaniska Buffo

Min apparat blev paddans kropp, och den höll kontakt med sin hjärna via den så kallade etern. Oliver var en framstående magiker och var även känd för att ha läst alla böcker i hela Mysteria. Utom kanske den fruktade kompletta samlingen av Finska Poem om Lera som drev Gastons farbror Garbo den II:e till vansinne efter bara två kapitel. Olivers hjärna var alltså full av all den kunskap jag behövde, dessutom saknade den alla de dåliga personlighetsdrag som paddor ofta plågas av.

Jag kallar min apparat Buffo, eftersom det är latin och latin låter i många fall bildat och tufft. Jag kan prata med Buffo genom att skriva mina frågor på små tangenter. Den svarar mig sedan genom att skriva sitt svar på en remsa papper som den matar ut genom sin mekaniska mun. Buffon är ett väldigt praktiskt verktyg som gör att jag kan läsa alla böcker i Mysteria, utan att behöva bära runt på dem. Så länge Oliver bara kommer ihåg vad han läst.

2 tankar om “Ett mekaniskt husdjur

Kommentera

Magikergränd