Krönikan

Medeltidsveckan

Porträttbild av ArkadiaUnder fyra år har Magikergränd fyllt Helge Ands kyrkoruin i Visby med magisk utrustning, föreställningar och äventyr. Den eran lämnar vi nu bakom oss och i år kommer vi istället att spela föreställningar i Visbys största ruin.

Karta över Visby som pekar ut S:a Karin

Vi kommer såklart att teleportera oss till Medeltidsveckan, och vill du se våra föreställningar har du möjligheten att besöka oss i S:a Karins ruin klockan 14:00. Varannan dag uppträder Doktorn & Arkadia med Magiska Mysterier och varannan dag kan du se Gaston & Caligari utföra ett lärlingsprov. Föreställningarna är 45 minuter långa och kostar 80 kronor/person. De passar såväl stor som liten!

Alla trollkaralrna trollar

I samband med föreställningarna har du möjlighet att prata med trollkarlarna, uppleva riktig magi och kanske ha förmånen att få delta uppe på scen. Allt kan hända!

Magiska Mysterier med Doktorn & Arkadia
Måndag, onsdag och fredag kl 14:00

Lärlingsprovet med Gaston och Caligari
Tisdag, torsdag och lördag kl 14:00

Mer information om föreställningarna kommer allt eftersom vi närmar oss Medeltidsveckan.

 

Uppsala Magic & Comedy

Porträttbild av ArkadiaDen 23-24 april är det dags för Uppsala Magic & Comedy. Doktorn och jag har fått i uppdrag att utföra mirakel under såväl Upp-Sala-Bim på lördagen som vår egen föreställning på söndagen.

Reklambild för Uppsala Magic & Comedy

Detta förutsätter såklart att vi faktiskt lyckas hitta till Uppsala. Vi har nu villat runt bra länge i den Jordiska Dimensionen på jakt efter spelplatsen. En sak är vi överens om dock.

Letandet går väldigt bra. Det är själva hittandet som går dåligt.

Om vi lyckas hitta till Uppsala planerar vi att bjuda på en föreställning som innehåller såväl den odöda ugglan Holger som Doktorns eminenta Ectometer. Troligen kommer också jag att hinna med att snabbt demonstrera hur bra mitt mirakelmedel Alltinktur är. Dessutom kommer vi att finnas på plats för att signera kort och erbjuda eminenta trollstavar till de som vill ha.

Trollharen

Porträttbild av GastonJag har en stor samling magiska saker. En av dess, som jag dessutom är mycket stolt över är ett uppstoppat huvud av en trollhare. Men innan du nu börjar tycka synd om denna hare så vill jag berätta vad en trollhare egentligen är.

En vacker vårdag, när jag var ute och spankulerade i skogen, skuttade det plötslig fram en förvuxen hare och försökte att stjäla min trollstav. Efter en stunds kalabalik och missriktade paralyseringsbesvärjelser försvann haren lika fort som den hade dykt upp.

Gaston kastar en besvärjelse med blå blixtar

I tumultet hade jag både blivit biten i handen samt observerat något besynnerligt. Haren hade nämligen horn!

Genast gick jag till Doktorn för att fråga om han visste vad det var för underlig varelse. Han förstod, efter att ha bläddrat i sin Buffo, att det rörde sig om en trollhare. Trollharar kan också kallas bjära, bäran eller puke och är skapad med ond magi. En hemsk förbannelse kastas över ett garnnystan som då antar skepnaden av en behornad hare. Dess enda syfte är att stjäla det som dess skapare begär.

En gammal text om trollharar

Jag förstod att den här trollharen skulle fortsätta att försöka stjäla min trollstav ända tills den lyckas eller tills förbannelsen bryts. Förbannelsen behövde alltså bli ogjord.

Detta gjorde mig lite modstulen, för jag vill inte skada levande varelser. Doktorn påpekade då att det faktiskt inte var en hare utan ett förtrollat garnnystan och garnnystan lever ju inte, även om de ibland rör på sig.

Trollharen hördes smyga omkring i buskarna utanför och jag gav mig iväg för att försöka häva förbannelsen. Så fort jag kom ut så stormade trollharen fram mot mig med snabba skutt. Hornen var riktade mot min hals och den stirrade läskigt på min trollstav. Jag höjde trollstaven och med en elegant trollstavsrörelse skickade jag motbesvärjelsen som träffade trollharen i baken. Det sprakade till och haren började nysta upp sig.

trollhare3

Först blev rumpan en massa garn och sedan följde bakbenen och till sist själva kroppen. Kvar låg bara en stor härva med garn och mitt i härvan låg trollharens huvud. Jag tyckte att det såg hemskt och äckligt ut. Doktorn förklarade, att huvudet visserligen såg riktigt ut, men påminde att det inte var en riktig hare. Det var ju bara av förtrollat garn och nu var ju förbannelsen var bruten.

Då det är otroligt ovanligt att få syn på en trollhare så tyckte Doktorn att huvudet skulle sparas för framtida generationer. Han tog huvudet till en vän som är skicklig på konserveringsbesvärjelser och idag så hänger huvudet på en vägg i mitt bibliotek.

trollhare1

Nu vet både du och jag vad en trollhare är men en fråga kvarstår dock: Vem frammanade en trollhare för att stjäla min trollstav?

Påsk på Magic Bar

Porträttbild av ArkadiaPåsken är en mycket märklig högtid. Många kulturer firar varianter av påsk och det finns många och komplicerade kopplingar tillbaks i historien. I Magikergränd firar vi också påsk – men inte som i den Jordiska Dimensionen.

Oftast gömmer någon av oss magiker ett påskägg, eller kanske inte ett påskägg i vanlig bemärkelse, utan ett ägg värpt av en magisk varelse som kallas Kappa. ( Alt. kawatarō eller 川太郎) Det gäller då för alla andra att hitta ägget innan det kläcks. Det resulterar alltid i en hysterisk jakt med allsköns skurkstreck, främst från Gaston som alltid fuskar genom att byta ut sin trollstav mot en gurka*! Skulle vi inte hitta ägget innan det kläcks är det inte hela världen. En nykläckt Kappa är jobbig när den börjar lyfta på våra rockar och biter oss i rumpan, men det är inget som vi inte står ut med på påskafton.

Kappa - en vattenande. Japansk målning från 1836

I år blir det annorlunda. Jag och Doktorn har valt att bege oss till den Jordiska Dimensionen och där utföra vår föreställning Magiska Mysterier. En restaurang vid namn Magic Bar har bjudit in oss.  Tydligen ligger den i samma underliga stad som vi anlände till vid vårt första försöket att fånga djinnen. Stockholm heter staden tydligen. (Och den finns på riktigt.)

Doktorn och Arkadia tillsammans med ett påskägg

Inte nog med att vi ska uppträda, vi ska dessutom njuta av deras enorma påskbord. Själv har jag inte riktigt förstått det där med att äta påskbord. Jag tycker det låter lite träigt. Men min kära vän Doktorn förklarade det för mig:

Enkelt uttryckt är ett påskbord ungefär samma sak som ett julbord men med gula servetter.

Jag hoppas innerligt att jag slipper äta bordet eller servetterna. Mest hoppas jag att det bjuds på Kappa-ägg och om vi har riktig tur en ordentlig Djinnåtel till efterrätt.

Självklart är också du välkommen att komma och fira påsk tillsammans med oss. Vi uppträder på långfredagen, påskafton och påskdagen kl 14:00 med en matinéföreställning. Den passar alla åldrar och vi lovar att svara på alla frågor som du kan tänkas ha kring Holger, Sötnos och Djinner. På kvällen kl 18:00 under fredagen och lördagen bjuds det dessutom på en aftonshow för de lite äldre.

Vi ser fram emot att få träffa dig där!

*Det är såklart fusk att använda en gurka i sökandet efter ett Kappaägg. Kappor älskar gurka så till den milda grad att de till och med i äggform gör ljud ifrån sig när de känner gurkdoft.

Olfactoskop

Porträttbild på DoktornFör några år sedan drabbades Gaston av ett besvärligt uppror som höll på att sluta riktigt olyckligt. Det tog oss flera dagar att återerövra de södra delarna av köksträdgården och inte förrän Bolmörten kapitulerat vände vår krigslycka.

Så här i efterhand kan vi erkänna att vi kanske inte är helt stolta över våra metoder, och än i dag vägrar sagda ört att växa närmare än 5 fjärdingsväg från Gastons slott. Det visade sig senare att det var de märkliga växter som grodde från de frön som Gaston fick i julklapp av Professor Wyndham, som hade uppviglat Alrunorna och sedan var upproret ett faktum.

Efter flera veckor av strider lyckades vi belägra upprorsledarna i drivhusen i trädgårdens nordvästra hörn. Caligari hade emellertid blivit tillfångatagen och våra försörjningslinjer var avskurna så vi bestämde oss för att förhandla.

Doktorns underligga apparat som kan tala med växter - florofonen

I ett redskapsskjul vi nyligen befriat, hittade jag allt jag behövde för att kunna konstruera en apparat som gjorde att vi kunde kommunicera med växterna. Jag döpte apparaten till Olfactoskop, men ingen kom ihåg det namnet, så den kom att kallas Florofon istället. Florofonen fungerar enligt den enkla principen att både växter och djur kommunicerar med dofter. Allt jag behövde göra var att översätta blommornas dofter till mänskliga feromoner. När vi människor pratar utsöndrar vi dofter i vår utandningsluft.

Dofterna varierar beroende på våra känslor och växternas ytterst känsliga sinnesorgan kan därför lukta vad vi tänker, emedan vi, med hjälp av min fantastiska florofon kan lukta vad växterna säger.

Florofonen monsteras på näsan

När vi senare, för sista gången låste och för alltid förseglade grinden till köksträdgården, kunde jag konstatera två stora svårigheter vid kommunikation med växter.

Den första är att de talar mer än 300 000 olika språk och flera miljoner dialekter. För det andra är växter otroliga lögnare.

Med färger och dofter och smaker lurar de till sig oskyldiga insekter, eller skrämmer bort djur och människor. Så även om vi med hjälp av florofonen kan förstå vad de säger, så måste vi även ägna mycket tid åt att förstå varför det säger det. Det är dock ett helt annat forskningsfält, och medan Gaston och Caligari anlägger en ny köksträdgård kommer jag att förbättra min fantastiska apparat. Och försöka lära folk att uttala Olfactoskop.

Mörka skogen (Avsnitt 10)

Porträttbild av GastonI vårt senaste äventyr hamnade vi djupt in i en av den jordiska dimensionens vilda skogar. Det var egentligen inte meningen att vi skulle tillbringa hela natten i skogen men på grund av Doktorns vilja att dela med sig av sina kunskaper så blev det så. Låt mig berätta.

Vi mötte en grupp barn från en mystisk stam som kallades för Skojter. De var på äventyr i skogen och undrade om vi ville vara med, och visst ville vi det. Skojterna visade sig vara mycket skickliga på att överleva i mörka skogen. Liksom deras namn avslöjar så var de även skojiga att vara på äventyr tillsammans med. Vi tillbringade dagen med att leta efter Djinnspår, lära oss hur man bygger ett läger i skogen och hur man gör knopar på rep.

När kvällen kom blev vi alla hungriga och Skojterna tände en lägereld och plockade fram en massa korvar. Med korvar i magen och en sprakande eld framför oss hade vi helt glömt bort tiden. Det hade blivit mörkt, så vi bestämde oss för att stanna en stund till. Ett av Skojtbarnen började då berätta en hiskeligt hemsk historia.

En lägereld

Tydligen var det en urgammal Skojtisk tradition – att på kvällarna, runt lägerelden skrämma livet ur sina kamrater.

Vi satt alla runt lägerelden medan mörkret blev tätare och tätare omkring oss. Berättelsen handlade om farliga väsen samt, som seden bjuder, om ond bråd död.

Till slut blev vi tillfrågade om inte vi gäster också kunde berätta en läskig historia. Arkadia bad Doktorn att berätta den där historien om den ohyggligt stygga trollhäxan som brukade jaga barn och göra leverkorv av dem. Detta var nog den läskigaste historia som Skojtbarnen någonsin hört. De kröp allt närmre varandra och började desperat titta sig över axeln. Ett av barnen viskade försiktigt att han var jätterädd och frågade: ”Tänk om trollhäxan kommer och tar oss? Hon kanske smyger där ute i mörkret.” Doktorn tröstade det skrämda barnet: ”Lugn, bara lugn” sade Doktorn.

Gaston och Doktorn berättar spökhistorier

Det är ingen större fara. Man brukar höra när trollhäxan närmar sig. Hon vässar nämligen sina klor mot träden och det hörs på lång väg. Hör du det kan du passa på att smita iväg.

Alla barnen svarade darrande i kör: ”Det där hjälpte inte. Nu blev vi ännu räddare!” En liten Skojtflicka viskade: ”Jag kommer inte våga gå hem i mörkret. Jag är mörkrädd. Jättemörkrädd.” Återigen tröstade Doktorn:

Det är inte mörkret du ska vara rädd för. Det är det som gömmer sig däri du ska vara rädd för.

Barnen pep: ”Det där hjälpte inte.”

Gaston sitter vid sitt skrivbord

Själv älskar jag när det blir lite läskigt så att håren reser sig både i nacken och på armarna. Så tycker jag att äventyr skall vara, för det är både onödigt och tråkigt att ge sig ut på äventyr om det inte är spännande och läskigt. Skojtbarnen delade inte min syn på äventyr och ingen av dem vågade gå hem. Vi fick helt enkelt stanna kvar vid lägerelden hela natten.

När vi vaknade var barnen borta. Vi vet än idag inte om de blev uppätna av trollhäxan eller om de helt enkelt tröttnade på snarkande trollkarlar. Det är lätt hänt – att bli uppäten alltså. Inte att tröttna på snarkande trollkarlar. Det är ju omöjligt.

Trollstaven

Porträttbild av ArkadiaSom alla vet använder vi trollkarlar en trollstav. Många frågar sig såklart hur det kommer sig och svaret på den frågan är mer komplicerad än du kanske första har tänkt dig.

Själv använder jag mig av tre olika sorters stavar beroende på vad det är jag ska göra. En är gjord av ek och har inga som helst dekorationer. Den används huvudsakligen när jag ska utföra magiska värv av lurendrejande karaktär. Den andra är gjord i rosenträ och är den jag oftast har med mig på äventyr. Detta är staven du säkert sett mig använda om och om igen i vår jakt på Djinnen. Den tredje är min mäktigaste trollstav gjord i jakaranda. Den används huvudsakligen vid avancerade magiska experiment.

Arkadia trollar med trollstav

Pinnar och stavar har funnit i den mänskliga kulturen så långt tillbaks vi kan minnas. Magiker har nästan alltid avbildats med en stav eller en mindre pinne i handen.

Också andra ämbeten så som kungar och drottningar eller hövdingar och härolder har visat på sin status med hjälp av spiror och andra avlånga redskap. De tidigaste hänvisningarna i text berättar om magiker som besökt egyptiska hov och mesopotamiska kungadömen. I sina händer nämns alltid att de bär en längre stav.

Asklepios stav

Det finns många olika varianter av små trollstavar. Allt från trumpinnar med ingraverade runor bland samernas shamaner, till stora käppar eller vandringsstavar så som Moses i Gamla Testamentet. I grekisk mytologi har vi Apollons son, Asklepios vars stav är symbolen för läkekonsten. Läkekonsten i sig har historiskt sett väldigt många band till bruket av magi. Denna stav förväxlas ofta med Caduceus stav som också den är magisk, men på ett annat sätt. Den staven bärs av Hermes Trismegistos – som är såväl en inkarnation av den egyptiska guden Thot som den första alkemisten och författaren till Tabula Smaragdina.

En av de första tarotkorten föreställande en magiker. 1400-tal
En av de första tarotkorten föreställande en magiker. 1400-tal

Den svarta trollstaven med vita ändar som verkar vara förhärskande i den jordiska dimensionen har jag lyckats spåra tillbaks i tiden nästan 100 år. Troligen uppkom den under 1920-talet då den estetiken passade in i det klassiska trolleriet. Innan dess hade trollkarlarnas trollstavar varit naturfärgade och vid de tillfällen ändarna var avvikande var de klädda i mässing eller koppar.

Trollstaven ser olika ut i olika kulturer. Vanligast är en enkel och rak pinne med få, eller inga dekorationer. Gatuartisternas pinnar och magikernas trollstavar har troligen olika bakgrund men betydelsen har med största sannolikhet vuxit ihop under tidens gång. Det finns väl dokumenterat att regissörer, dirigenter och domptörer alltid använt sig av en käpp. Också gatuförsäljare och inropare har avbildats med käppar och stavar i händerna. Troligen har den ständigt närvarande pinnen blivit allt mer ritualiserad i olika yrkesgrupper.

Inom rituell magi används ofta ett svärd för att kanalisera och rikta energi. Dessa stora svärd ersätts ofta, för enkelhetens skull, med mindre dolkar kallade Athame.

En Athame är det redskap som kontrollerar eld, medan trollstaven kontrollerar luft. Det är inte helt orimligt att tänka sig att den magiska vandringsstaven förminskats på samma sätt som Athamen.

Busstationen (Avsnitt 9)

imageNär vår jakt efter Djinnen förde oss till en busstation blev vi alla en smula konfunderade. (Givetvis blev Arkadia och Gaston mer förvirrade än mig.) Varför var vi här? Fanns Djinnen på busstationen, och hur skulle vi i så fall hitta henne? Jag förstod genast att vi behövde göra en noggrann plan och hitta ledtrådar.

Ängsälvor - Nils Blommér (1850)
Ängsälvor – Nils Blommér (1850)

Det blev snart tydligt att siffran elva var otroligt viktig i sökandet. I livets träd är siffran elva vägen mellan jaget och visdomen. En älva kan även vara ett skogsväsen som bara är synligt i gryningen. 11 är också det femte primtalet och det år då Artabanus den III:e tillträder tronen. Enligt Kabbalististska mystiker betyder även 11 Aleph, luft. Att snabbt kunna se samband mellan olika, till synes helt separata faktorer, är otroligt viktigt i sådana här situationer.

Den Kabbalististska symbolen för aleph
Den Kabbalististska symbolen för aleph

Förutom min nästan kusliga slutledningsförmåga var det vårt otroligt fokuserade och systematiska sökande som snabbt gav resultat.

Resultatet var förvisso ett totalt nederlag, då jag blev inlåst i bagageutrymmet på en buss, och Arkadia och Gaston åkte till Älvsbyn, medan Djinnen återigen försvann spårlöst.

Doktorn läser mystiskt text på en gravsten

Jag vill dock påstå att resultatet är helt oviktigt, så länge man har skapat en genial plan.

Vad som helst är fullt möjligt att planera teoretiskt in i minsta detalj. Verkligheten är dock så full av oberäkneliga faktorer att det är omöjligt att förutse hur något ska sluta. Ofta kan den kaotiska verkligheten till och med förstöra en vacker och noga uttänkt plan. Det är därför alltid viktigt att genomföra sin plan utan att låta sig distraheras av yttre faktorer.

Vill man vara säker på att inte misslyckas får därför syftet med planen aldrig vara det samma som det mätbara målet.

Så även om vi inte fångade Djinnen är vi, så här i efterhand, väldigt nöjda med jakten.

Magikergränd