Magi-arkiv - Magikergränd

Dareon den Vise (Del 2)

Postad i Allmänt,Magi av Gaston den 6 april, 20175 april, 2017 ✦ Märkt: Dareon,Doktorn,Experiment,Gaston,Magisk utrustning,mysteria,sinnen

Ibland blir jag frustrerad över att folk inte kan nöja sig med det svar de får. Här har jag skrivit ett helt kapitel i krönikan för att besvara alla de brev som väller in med frågor om Dareon. Ändå är ingen nöjd!

Doktorn påpekade att jag kanske inte riktigt besvarat de frågor som hade ställts och att det kanske var en anledning till att breven fortfarande kommer inramlandes.

Jag gör väl då ett nytt försök att få massorna på gott humör.

Det är framför allt tre frågor som ställts i breven varav jag anser att jag redan har besvarat de två första. Låt mig summera! Dareon är alltså en magisk varelse som jag skapat med hjälp av magi. En så kallad Antropofmorf. Så! Nu har jag återigen svarat på dessa frågor så nu kan jag koncentrera mig på den tredje och sista frågan.

Varför har Dareon ingen kropp?

Det enkla svaret är att jag skapade antropomorfen Dareon under ett lärlingsprov och valde p.g.a. tidspress och säkerhetsskäl att enbart skapa den i form av ett huvud. Det längre och mer komplicerade svaret kräver lite mer av både författaren och av läsaren. Då lärlingsprov alltid är tidsbegränsade så var tid en faktor som spelade en mycket viktig roll.

Självklart skulle man ha kunnat lagt en besvärjelse som gjort att tiden gick långsammare eller en besvärjelse som gjort att man själv kunde göra saker väldigt mycket fortare.

Problemet är att de tar så lång tid att utföra besvärjelsen att tidsvinsten ofta är obefintlig. I detta fallet beräknat till minus 15 minuter!

Det var uteslutet att skapa en antropomorf med en hel kropp. Det hade tagit för lång tid. Titta bara på hur en hand är konstruerad. Det är jättekomplicerat. Skall man dessutom göra två händer med armar och kanske två ben med fötter och tår så är det makalöst tidsödande.

Ett huvud har många sinnen, men inte heller alla. De sinnen ett huvud använder är: Syn, hörsel, lukt, känsel och smak. Det sjätte sinnet, d.v.s. balanssinnet, behövs ju inte när det inte finns någon kropp att balansera. Detta gör att man kan använda det sjätte sinnet till någonting annat eller, för att spara tid, helt enkelt skippa det sjätte sinnet. Vilket jag gjorde.

Viktiga säkerhetsaspekter

När man sedan kikar på säkerhetsaspekten så måste man lära sig av andras misstag. Titta bara på magikern som lyckades göra en antropomorf som han kallade Golem. Han höll på i flera år innan han lyckats skapa en hel kropp gjord av enbart lera. Nästan dubbelt så stor som en vanlig människa. Hur gick det med det?

Jo, varje morgon så väckte magikern Golem med en magisk besvärjelse och när det blev kväll ogjorde magikern besvärjelsen och Golem blev en livlös staty av lera igen. Detta gjordes varje morgon och kväll. Magikern och Golem hade det riktigt bra tills den dag då magikern somnade utan att ogöra besvärjelsen.

Golem förblev vaken och det visade sig nu att han var hysteriskt mörkrädd. I panik sprang han ut i staden och kastade saker vilt omkring sig. De som kom i närheten råkade illa ut. Han rev ner hela hus, välte vagnar och kastade sten.

Golem blev en livsfarlig enmanskravall som ingen kunde hejda.

Halva staden förstördes och mängder av människor och andra varelser förlorade både liv och lem.

Riktigt så illa kan det inte gå med bara ett huvud. Det enda fysiska skada ett förtrollat huvud kan åstadkomma är att bitas. Vilket, ur säkerhetssynpunkt, gjorde mitt val att skapa Dareon enbart som ett huvud ganska enkelt.

Den huvudsakliga orsaken

En annan fördel är att ett huvud kan inte heller förflytta sig av egen kraft. Därför behöver magikern bara komma ihåg huvudet ställdes sist, så hittar man det. Enkelt! Om man har glömt bort var det står så kan huvudet ropa på dig.

Av erfarenhet vet jag att det också fungerar också mycket bra som väckarklocka.

Om huvudet säger dumma saker eller är bråkig på andra sätt så kan man bara låsa in det i en låda tills det kommer på bättre tankar. Enkelt och säkert!

Nu känner jag att jag har svarat så gott jag kan, så nu hoppas jag att jag inte får fler brev med frågor i detta ämne.

Kommunikation med kristallkulor

Postad i Magi av Caligari den 18 mars, 201711 mars, 2017 ✦ Märkt: Caligari,Fenja,Gaston,kristallkula,Magisk utrustning

Jag har en känsla av att min mästare Gaston har svårt att bestämma sig! Ena dagen säger han en sak och andra en helt annan. Hör på det här till exempel!

Han har länge klagat på att jag så sällan använder den nya kristallkulan han införskaffat från någon skummis i Hamnbyn. Visst, den är ovanligt fin! Det är inte alla kristallkulor som lyser med så starkt sken, eller har så bra färgåtergivning (de flesta kristallkulor lyser bara i två, tre färger vilket kan se ganska märkligt ut). Dessutom har den fått en skyddsformel runt sig så att den inte ska få sprickor om man skulle råka tappa den.

Jag har länge känt att det där med kristallkula inte är min grej.

När jag är ute på äventyr brukar jag och mäster kommunicera via våra små magiska griffeltavlor som man kan skicka korta meddelanden med. Mycket praktiskt.

För det mesta när kristallkulan lyser är det någon från Nisse-Pelle Griseklos Fisk & Trollstav som vill kränga sina produkter över kula och hur kul är det?

Fram tills för några veckor sedan. Då började jag helt ändra uppfattning om kristallkulor. Jag fick nämligen mitt första långväga samtal, från en jordbo! Hon är helt fantastisk och vi har massor att prata om.

Men istället för att vara nöjd har nu Gaston börjat klaga för att jag använder kulan för mycket.

Han säger att jag kan få klotrunda ögon om jag stirrar i den för mycket och han tycker att den stör undervisningen. Men jag brukar prata med Fenja, som jordbon heter, i alla fall när inte Gaston ser. Dareon den Vise har lovat att inte skvallra.

Dessutom har jag fått tips av Doktorn om hur jag kan installera nappar i kulan. Jag ska fråga Fenja nästa gång om hon har några bra råd!

Tips på en bra skattjakt

Postad i Magi av Gaston den 27 januari, 2017 ✦ Märkt: äventyr,Doktorn,Gaston,magi,Magisk utrustning

Det gäller att ha både kunskap och färdigheter om man vill överleva en rolig, farlig och spännande skattjakt. En mycket viktig kunskap är: Det är mist lika viktigt med picknick som det är att hitta skatter!

Om du nu undrar varför så skall jag förklara detta närmare. Med mat i magen är det lättare att tänka. Skall man dessutom använda sig av magi så måste man ha tillräckligt med kraft och koncentration för att orka lägga en besvärjelse. Går man omkring och är hungrig så tänker man kanske på mat istället för på skatter och magi. Och vips så har man själv blivit mat till ett hungrigt troll.

Picknick är, som ni förstår, livsviktigt!

Var hittar man då en bra plats för en picknick? Det är viktigt att man kan sitta ner när man äter och då behöver man hitta en plats där man kan sitta torrt utan att bli blöt i baken. Man skall inte heller sitta kallt. Så leta efter en torr nedfallen trädstam eller kanske en torr grästuva eller en bänk eller varför inte ett värdshus.

Hittar man nu ingen torr och varm plats, att vila sin arma bakdel på, så får man sitta på marken. Då behöver man någon form av sittunderlag. Själv har jag en magisk picknickfilt som varken kan bli blöt eller kall. Den är så varm att man kan lägga den på is eller på snö och det känns ändå som om man sitter på en torr och solvarm gräsmatta.

Filten är även så magiskt vattenavvisande att jag och doktorn en gång blev nyfikna på om den gick att använda som flotte.

Svaret är nej. Hade filten varit styv som en planka så hade det säkert gått alldeles utmärkt.

Doktorn hade då sluppit sjunka till botten av dammen och jag hade sluppit att fiska upp doktorn, med en pinne, som en gammal stövel. Jag tycker dock alltid att Doktorn ser väldigt rolig ut när han är dyblöt så ett år senare lurade jag honom att göra samma experiment med en vanlig matta.

Den mest fiffiga egenskapen med min magiska picknickfilt är att den dessutom har den fantastiska förmågan att kunna vikas ihop så att den inte tar mer plats än en vanlig näsduk. Så med picknickfilten hopvikt i innerfickan så är det bara att ge sig av på äventyr. Fast Stopp och belägg! Jag glömde nästan det viktigaste av allt. Man måste ju ha med sig något att äta också. Annars blir det ju ingen picknick. Mer om detta vid ett senare tillfälle.

Trollstaven

Postad i Magi av Arkadia den 11 mars, 201611 mars, 2016 ✦ Märkt: alkemi,Arkadia,magi,Magisk utrustning,trollstav

Som alla vet använder vi trollkarlar en trollstav. Många frågar sig såklart hur det kommer sig och svaret på den frågan är mer komplicerad än du kanske första har tänkt dig.

Själv använder jag mig av tre olika sorters stavar beroende på vad det är jag ska göra. En är gjord av ek och har inga som helst dekorationer. Den används huvudsakligen när jag ska utföra magiska värv av lurendrejande karaktär. Den andra är gjord i rosenträ och är den jag oftast har med mig på äventyr. Detta är staven du säkert sett mig använda om och om igen i vår jakt på Djinnen. Den tredje är min mäktigaste trollstav gjord i jakaranda. Den används huvudsakligen vid avancerade magiska experiment.

Pinnar och stavar har funnit i den mänskliga kulturen så långt tillbaks vi kan minnas. Magiker har nästan alltid avbildats med en stav eller en mindre pinne i handen.

Också andra ämbeten så som kungar och drottningar eller hövdingar och härolder har visat på sin status med hjälp av spiror och andra avlånga redskap. De tidigaste hänvisningarna i text berättar om magiker som besökt egyptiska hov och mesopotamiska kungadömen. I sina händer nämns alltid att de bär en längre stav.

Det finns många olika varianter av små trollstavar. Allt från trumpinnar med ingraverade runor bland samernas shamaner, till stora käppar eller vandringsstavar så som Moses i Gamla Testamentet. I grekisk mytologi har vi Apollons son, Asklepios vars stav är symbolen för läkekonsten. Läkekonsten i sig har historiskt sett väldigt många band till bruket av magi. Denna stav förväxlas ofta med Caduceus stav som också den är magisk, men på ett annat sätt. Den staven bärs av Hermes Trismegistos – som är såväl en inkarnation av den egyptiska guden Thot som den första alkemisten och författaren till Tabula Smaragdina.

En av de första tarotkorten föreställande en magiker. 1400-tal

Den svarta trollstaven med vita ändar som verkar vara förhärskande i den jordiska dimensionen har jag lyckats spåra tillbaks i tiden nästan 100 år. Troligen uppkom den under 1920-talet då den estetiken passade in i det klassiska trolleriet. Innan dess hade trollkarlarnas trollstavar varit naturfärgade och vid de tillfällen ändarna var avvikande var de klädda i mässing eller koppar.

Trollstaven ser olika ut i olika kulturer. Vanligast är en enkel och rak pinne med få, eller inga dekorationer. Gatuartisternas pinnar och magikernas trollstavar har troligen olika bakgrund men betydelsen har med största sannolikhet vuxit ihop under tidens gång. Det finns väl dokumenterat att regissörer, dirigenter och domptörer alltid använt sig av en käpp. Också gatuförsäljare och inropare har avbildats med käppar och stavar i händerna. Troligen har den ständigt närvarande pinnen blivit allt mer ritualiserad i olika yrkesgrupper.

Inom rituell magi används ofta ett svärd för att kanalisera och rikta energi. Dessa stora svärd ersätts ofta, för enkelhetens skull, med mindre dolkar kallade Athame.

En Athame är det redskap som kontrollerar eld, medan trollstaven kontrollerar luft. Det är inte helt orimligt att tänka sig att den magiska vandringsstaven förminskats på samma sätt som Athamen.

Magiska äpplen

Postad i Allmänt,Magi av Gaston den 3 mars, 20162 mars, 2016 ✦ Märkt: äventyr,Gaston,magi,Magisk utrustning

Jag gillar äpplen så till den milda grad att jag för drygt ett år sedan faktiskt slog världsrekord i att äta äpplen jättefort. Förutom att jag tycker att äpplen smakar fantastiskt gott så tycker jag också att äpplen är intressanta ur ett magiskt perspektiv.

Magiska äpplen kan vara fyllda med såväl ond som god magisk kraft. Låt mig ge några exempel:

Kunskapsäpplen är så fiffiga så att man bara behöver ta en tugga för att uppnå en hög nivå av kunskap.

Föryngringsäpplen gör att man blir ett par tre år yngre än vad man är. Rekommenderas inte för barn då det är svårt att veta hur ung man blir. Risken är ju att man blir ofödd.

Odödlighetsäpplen gör den som äter av det odödlig. De flesta tycker dock att det, efter ett par tusen år, blir tråkigt att vara odödlig och då är det oftast försent att göra något åt saken.

Helande äpplen är bättre än plåster och de får lätt plats i ryggsäcken. Det finns en variant som är fantastiskt drygt då det räcker med att lukta på äpplet för att bli frisk.

Önskeäpplen uppfyller en önskning när det äts. Det är dock svårt att uttala önskningen med munnen full med äpple så det är inte alltid det blir som man önskade.

Men det finns även berättelser om farliga äpplen som förtrollats och blivit rent utav dödliga. Det var en gång en prinsessa som blev lurad och åt ett förbannat äpple (i tro att det var ett önskeäpple) och hon höll på att dö. Ett är i alla fall säkert- äpplen är goda samt innehåller en massa nyttiga vitaminer samt anses vara mycket bra för magen.

Lärlingsskap

Postad i Magi av Caligari den 26 februari, 201626 februari, 2016 ✦ Märkt: äventyr,Caligari,magi,mysteria

Hur blir en egentligen trollkarlslärling? Det frågar du dig säkert, och jag vet såklart svaret! Det lättaste sättet är att ha en mästermagiker som läromästare. Men de kan ibland vara lite svåra att hitta, speciellt i den jordiska dimensionen.

Ändå svårare kan det vara att leta upp någon som är intresserade av att ta sig an en lärling. Det tar nämligen en faslig tid att ta sig igenom alla lärlingsgrader. Jag är lite osäker på hur många lärlingsgrader som finns. Gaston är inte helt konsekvent på den här punkten. Just nu tror jag att det är sextiosex stycken, följt av en oklar mängd gesällgrader. Själv har jag nyss klarat provet för att bli lärling av femte graden, vilket jag är väldigt stolt över.

När jag först blev tillfrågad av Gaston om jag ville bli hans lärling svarade jag:

Det där med att studera magi verkar inte så svårt. Det handlar väl mest om att mumla ramsor och tvätta mästermagikerns skjortor?

Gaston höll inte med mig. Tydligen fanns det mycket mer att hålla koll på.

Tvärt om! Det kan både vara svårt och äventyrligt att studera magi. Dessutom är det inte bara skjortan som ska tvättas, det är viktigt att få med strumporna också!

Nog hade han rätt alltid. Många resor har det blivit genom Mysteria för att hämta hem exotiska varor och magiska artefakter till lektionerna. Men sina strumpor, dom har han fått tvätta själv!

Illusioner

Postad i Magi av Gaston den 20 februari, 201617 februari, 2016 ✦ Märkt: Experiment,Gaston,magi,sinnen

Som mästermagiker så finns det mängder av olika sorters magi man måste kunna behärska. En av dessa kategorier är illusionmagi. Det finns mängder av olika sorts magiska illusioner men de finns även icke-magiska illusioner. Vanligast av dessa icke-magiska illusioner är s.k. Optiska-illusioner.

Varför de fungerar beror oftast på att våra ögon och hjärna inte kan tolka den information de mottar på rätt sätt. Ibland hittar hjärnan till och med på det som den tycker fattas.

Här är en illusion som heter Kanizsas Triangel och är ett exempel på att hjärnan fyller i det som den tycker fattas. För visst ser det ut som om det finns en ”lysande” triangel som pekar neråt?

En liten favoritillusion, jag har, är vad jag brukar kalla Det Flygande Fingret. Den är lätt att göra själv. Håll pekfingrarna riktade mot varandra framför dig i ögonhöjd med raka armar.

Fokusera blicken långt förbi fingrarna. Du bör nu kunna se ett tredje finger som ser ut som en liten korv mellan fingerspetsarna. Delar du nu fingrarna långsamt, någon centimeter eller två, så kommer du att se hur fingerkorven krymper till en boll som svävar i luften.

Den här illusionen skapas för att vår hjärna överlappar bilderna mellan våra två ögon och skapar en gemensam bild. Det är inte magi men visst är det en kul illusion.

Magisk förflyttning

Postad i Magi av Arkadia den 13 februari, 201612 februari, 2016 ✦ Märkt: Arkadia,Draken Sötnos,Flygande matta,Kvast,Magisk utrustning,Sagoväsen

Kvastflygning, dresserade mattor eller en ädel springare, metoderna för att resa är många och stilarna likaså. Vilket sätt föredrar du och har du tänkt igenom vilka för- och nackdelar som just det valet medför? Läs och begrunda!

Det är inte så att vi magiker föraktar användandet av våra ben och fötter. Ej heller så att vi alltid har bråttom. Verkligen inte. Det är bara det att ibland behöver vi förflytta oss väldigt fort, eller vi vill komma upp lite i världen. Traditionsenligt reser magiker alltid på någon flygande farkost. Det finns många exempel på magiker och häxor som väljer att flyga med exempelvis en kvast.

Kvastflygning har en lång tradition, som likt andra kulturer varierar stort beroende på tid och plats. I en del traditioner reser magikern på kvasten med borsten bakåt och andra med borsten framåt. Det finns till och med dokumentationer om kvastflygning i sidled – men troligen skedde det i samband med den Internationella Magikerkonferensen i Alexandria och bör därför inte tas på allt för stort allvar. Det har hänt att en häxa från västra Mysteria lånat en kvast från de östra delarna och funnit sig själv i en ytterst obehaglig situation med åksjuka som resultat.

Ingen har någonsin tyckt om känslan att flyga baklänges!

Kvasten har den stora nackdelen att den är dålig på att transportera stora föremål eller för den delen att resa långa sträckor på. Därför finns det ett alternativ för den bekväma magikern, nämligen den flygande mattan.

Som alla vet är flygande mattor inte alls lika enkla att ha att göra med som kvastar.

De har en egen vilja och är oerhört envisa, därför bör magikern träna sin matta från det att den är liten. Den flygande mattan kan vara svår att upptäcka eftersom den i mångt och mycket ser ut som vilken matta som helst. Om du har en matta som du alltid snubblar på är det sannolikt en odresserad flygande matta. Dess lynniga natur gör att den vid lägliga tillfällen svävar upp några centimeter över marken, just när du tar ett steg över dess kant.

Det sker när du håller i något du inte vill tappa – så som en talrik gröt eller ett glas till brädden fyllt med kvicksilver.

Att flyga matta är inte i närheten så svårt som att flyga på en kvast. Traditionsenligt sitter magikern skräddare längst fram på matten och styr med dess frans. En del gillar känslan av att sitta långt bak, eller till och med ligga ner på sin matta. Den nu saknade magikern Volanti Fatuus var känd för att ställa en stol på sin matta och därmed resa ”med klass”. Mattan i fråga var inte alls imponerad av arrangemanget och ryktet säger att en olycka skedde strax ovanför en vulkan.

En annan välanvänd metod är teleportation och dimensionshopp. Det är ett transportmedel som bör hanteras med stor försiktighet. Det finns otaliga magiker som hamnat i dimensioner vars naturlagar tillåter dimensionshopp in i världen, men inte ut därifrån. Cornelia Stift reser med sin teleportationsdolk – vilket jag anser vara riktigt galet. Själv använder jag teleportation väldigt mycket, men under kontrollerade former med min fantastiska teleportationsapparat Augusta. Hon gör ett utmärkt och ofarligt jobb i att teleportera exempelvis ringar från hennes nos till vilket annat objekt som helst. I utvecklingen av Augusta skapade jag en teleportationsring. Den visade sig vara helt värdelös och jag tappade bort den vid första teleportationsförsöket.

När jag tog på mig ringen försvann den och jag har ännu inte kommit fram till vart den hamnade.

Slutligen skulle jag vilja tillägga att det absolut säkraste, och trevligaste sättet att förflytta sig sker genom att rida på en ädel springare. Om du uppskattar att resa nära marken, eller kanske rent av under mark går det att hitta en varelse som passar för de specifikationerna. Vill du likt kvastflygarna befinna dig högt ovan molnen finns det såklart vingförsedda bestar. En del föredrar enhörningar och pegaser, andra älgar eller elefanter. Själv reser jag ofta på min drake Sötnos. Hon och jag har äventyrat över hela Mysteria och vid flera tillfällen bortom världens gränser. Kanske borde jag ta med mig Sötnos till den Jordiska Dimensionen för där har ingen sett en drake vad jag vet.