Krönikan - Sida 6 av 7 - Magikergränd

Skattkammare (Avsnitt 6)

Postad i Mysteria av Arkadia den 15 februari, 201611 februari, 2016 ✦ Märkt: alkemi,Arkadia,Draken Sötnos,Experiment,lögner,Magisk utrustning,mysteria

Gaston hävdade flera gånger att en Återvinningsstation var Den Jordiska Dimensionens motsvarighet till en drakskatt. Efter att ha genomsökt sagda station vill jag nu hävda att min magiska vän hade helt fel. Stationen var någonting helt annat. Något som faktiskt bara jag, med min expertis kunde genomskåda.

Arkadia och Draken Sötnos står på en klippa

Min kunskap om drakar är, kanske inte störts i alla dimensioner, men bra nära. (Kan hända att en drake någonstans i Mysteria vet mer om sin egen art- men jag förhåller mig skeptisk till den dagen jag överbevisats.) Genom nära studier av min egen drake Sötnos vet jag mycket väl att hennes inre drivkrafter att sova på och äta guld är lika djupt rotat som en människas behov av sömn, mat och vatten.

Under mina resor genom Mysteria har jag besökt flertalet drakar och jag kan inte minnas en enda drakskatt som innehållit träbitar, gamla tvättmaskiner eller rostiga stålstänger. (Med undantag för en Tatzelworm jag träffade för några hundra år sedan. Han hade helt snöat in på att samla på kattmynta!)

Klassificeringen av en drakskatt är, enligt Tumba Semiramidis Hermeticè Sigillata följande:

54 skålpund guld i valörerna; mynt, prinsessöronhängen, armband, guldlänkar och gyllene skinn.
13 skeppor rubiner, smaragder och andra ädelstenar.
Två magiska vapen samt ett som på något korkat vis gått sönder. (Fastnat i en sten, blivit söndertrampat av en ond superskurk eller på annat sätt gått i bitar.)
Ett magiskt bruksföremål. (En säck som kan packas hur mycket som helst eller kanske en butelj som alltid fylls på med vin.)
Tre skelett från modiga, men icke framgångsrika äventyrare.

Det ska tilläggas att en drake vars skatt inte vida överstiger de grundläggande kraven aldrig skulle våga berätta för någon annan drake om sin lilla patetiska förmögenhet.

Med denna fakta i bakhuvudet var det inte svårt att dra slutsatsen att Återvinningsstationen på intet sett kunde klassificeras som en Drakskatt.

Alkemisk drake stående på hemligheternas skatt Vid närmre eftertanke inte ens som en Trollskatt. Eller ens den lägsta kategorin Plundrad Skattkammare! Men vad var det för en mystik plats vi besökte? Det fanns flera ledtrådar och alla pekade på precis samma sak. Det fanns en ansenlig samling färgburkar i varierat skick. Jag slogs genast av tanken att platsen ägdes av en misslyckad alkemist som vandrat skammens väg. I sökandet efter De Vises Sten är det många som böjer av från den rättrådiga, men oerhört komplicerade vägen och beslutar sig för att använda sina kunskaper till att framställa olika sorters färg. (Eftersom Alkemi handlar mycket om att mala mineraler är det många som finner att dessa mineraler är utmärkta att använda till just färg. De beslutar sig då för att tjäna några enkla penningar på att sälja färgburkar – och snart har de övergett vägen mot det eviga elixiret.)

Arkadia kastar en besvärjelse i sitt laboratorium

Denna teori bekräftades i samma ögonblick som sagda misslyckade alkemist observerade oss och våra kameror. Naturligtvis kände han igen världarnas främsta alkemist Arkadia Trismegistus och började genast att städa undan burkarna och andra skamliga bevis för misslyckad alkemi. När jag på eget bevåg trollade fram en mindre mängd guld blev han alldeles till sig och visste inte vad han skulle göra. En framgångsrik alkemist hade såklart inte blivit speciellt imponerad. Jag har nu undersökt Den Jordiska Dimensionens tillgång på alkemister och sett att det verkar finnas ungefär ett laboratorium tillhörandes en misslyckad alkemist i anslutning till alla stora städer. Någon framgångsrik alkemist har jag ännu inte lyckats hitta. Ej heller någon Drakskatt, tyvärr.

Magisk förflyttning

Postad i Magi av Arkadia den 13 februari, 201612 februari, 2016 ✦ Märkt: Arkadia,Draken Sötnos,Flygande matta,Kvast,Magisk utrustning,Sagoväsen

Kvastflygning, dresserade mattor eller en ädel springare, metoderna för att resa är många och stilarna likaså. Vilket sätt föredrar du och har du tänkt igenom vilka för- och nackdelar som just det valet medför? Läs och begrunda!

Det är inte så att vi magiker föraktar användandet av våra ben och fötter. Ej heller så att vi alltid har bråttom. Verkligen inte. Det är bara det att ibland behöver vi förflytta oss väldigt fort, eller vi vill komma upp lite i världen. Traditionsenligt reser magiker alltid på någon flygande farkost. Det finns många exempel på magiker och häxor som väljer att flyga med exempelvis en kvast.

Kvastflygning har en lång tradition, som likt andra kulturer varierar stort beroende på tid och plats. I en del traditioner reser magikern på kvasten med borsten bakåt och andra med borsten framåt. Det finns till och med dokumentationer om kvastflygning i sidled – men troligen skedde det i samband med den Internationella Magikerkonferensen i Alexandria och bör därför inte tas på allt för stort allvar. Det har hänt att en häxa från västra Mysteria lånat en kvast från de östra delarna och funnit sig själv i en ytterst obehaglig situation med åksjuka som resultat.

Ingen har någonsin tyckt om känslan att flyga baklänges!

Kvasten har den stora nackdelen att den är dålig på att transportera stora föremål eller för den delen att resa långa sträckor på. Därför finns det ett alternativ för den bekväma magikern, nämligen den flygande mattan.

Som alla vet är flygande mattor inte alls lika enkla att ha att göra med som kvastar.

De har en egen vilja och är oerhört envisa, därför bör magikern träna sin matta från det att den är liten. Den flygande mattan kan vara svår att upptäcka eftersom den i mångt och mycket ser ut som vilken matta som helst. Om du har en matta som du alltid snubblar på är det sannolikt en odresserad flygande matta. Dess lynniga natur gör att den vid lägliga tillfällen svävar upp några centimeter över marken, just när du tar ett steg över dess kant.

Det sker när du håller i något du inte vill tappa – så som en talrik gröt eller ett glas till brädden fyllt med kvicksilver.

Att flyga matta är inte i närheten så svårt som att flyga på en kvast. Traditionsenligt sitter magikern skräddare längst fram på matten och styr med dess frans. En del gillar känslan av att sitta långt bak, eller till och med ligga ner på sin matta. Den nu saknade magikern Volanti Fatuus var känd för att ställa en stol på sin matta och därmed resa ”med klass”. Mattan i fråga var inte alls imponerad av arrangemanget och ryktet säger att en olycka skedde strax ovanför en vulkan.

En annan välanvänd metod är teleportation och dimensionshopp. Det är ett transportmedel som bör hanteras med stor försiktighet. Det finns otaliga magiker som hamnat i dimensioner vars naturlagar tillåter dimensionshopp in i världen, men inte ut därifrån. Cornelia Stift reser med sin teleportationsdolk – vilket jag anser vara riktigt galet. Själv använder jag teleportation väldigt mycket, men under kontrollerade former med min fantastiska teleportationsapparat Augusta. Hon gör ett utmärkt och ofarligt jobb i att teleportera exempelvis ringar från hennes nos till vilket annat objekt som helst. I utvecklingen av Augusta skapade jag en teleportationsring. Den visade sig vara helt värdelös och jag tappade bort den vid första teleportationsförsöket.

När jag tog på mig ringen försvann den och jag har ännu inte kommit fram till vart den hamnade.

Slutligen skulle jag vilja tillägga att det absolut säkraste, och trevligaste sättet att förflytta sig sker genom att rida på en ädel springare. Om du uppskattar att resa nära marken, eller kanske rent av under mark går det att hitta en varelse som passar för de specifikationerna. Vill du likt kvastflygarna befinna dig högt ovan molnen finns det såklart vingförsedda bestar. En del föredrar enhörningar och pegaser, andra älgar eller elefanter. Själv reser jag ofta på min drake Sötnos. Hon och jag har äventyrat över hela Mysteria och vid flera tillfällen bortom världens gränser. Kanske borde jag ta med mig Sötnos till den Jordiska Dimensionen för där har ingen sett en drake vad jag vet.

Sjätte sinne

Postad i Magi av Gaston den 11 februari, 201611 februari, 2016 ✦ Märkt: Gaston,magi,sinnen

Som mästermagiker så får man ofta frågor, av nyfikna och vetgiriga människor, om hur man blir en magisk person. Jag har mottagit en hel hög med brev och meddelanden som framför allt frågar om man måste ha ett sjätte sinne för att kunna lära sig magi.

Det svar jag vill ge är att de flesta människor har minst sex sinnen- Synsinnet, luktsinnet, smaksinnet, känselsinnet och hörselsinnet samt ett sjätte sinne i form av balanssinnet.

Det finns dock mängder av människor som inte har alla dessa sinnen, av olika orsaker. Dessa människor behöver inte misströsta för det finns mängder av andra sinnen man kan tillgodoräkna sig istället som till exempel: barnasinne, lättsinne, skarpsinne, djupsinne, lokalsinne, tungsinne, ordningssinne, affärssinne, egensinne och storhetsvansinne.

Museum (Avsnitt 5)

Postad i Mysteria av Doktorn den 8 februari, 201611 februari, 2016 ✦ Märkt: djinn,Doktorn,kryptozoologi,mysteria

Porträttbild på Doktorn Trots många skickligt gillrade fällor hade djinnen flera gånger lyckats undgå att bli infångad, och hade nu flytt till Naturhistoriska Riksmuseet. Detta museum innehöll en massa spännande saker. Många av dem berättade en spännande historia, andra kändes som om de kunde göra mer nytta någon annanstans. Som exempel kan nämnas att sabeltandade tigrar alltid fascinerat mig.

Riksmuseum i Stockholm

Naturhistoriska Riksmuseet hade en stor samling av kranier av sabeltandade tigrar, emedan min samling var väldigt liten. Obefintlig till och med. Obefintlig är ett väldigt starkt ord – som betyder att jag inte har någon.

Emellertid hittade jag snart ett kranium från en sabeltandad tiger i en monter som var låst med ett ganska dåligt lås. Kraniet var heller inte särskilt svårt att bryta loss från sitt stativ, vilket tyder på dåligt engagemang från museets personal. När larmet gick fick jag snabbt bestämma mig för om jag skulle låna kraniet eller inte. Straxt innan vakterna kom fram bestämde jag mig för det tidigare, och flydde från platsen med den sabeltandade tigern under armen.

Ett drakskelett från Riksmuseum

Många har senare frågat mig om det var min avsikt att stjäla tigern, men så är det ju inte alls!

Jag har ju bara lånat den. Och då blir den ju inte stulen förrän jag inte lämnat tillbaka den, och det kan jag ju fortfarande göra.

Mytiska djur

Postad i Kryptozoologi av Doktorn den 3 februari, 20163 februari, 2016 ✦ Märkt: Doktorn,kryptozoologi,Sagoväsen

Det är många som skriver till oss och är intresserade av magihistoria. Brevskrivarna är nyfikna på ursprunget till de många märkliga magiska djur som du ofta stöter på när du reser i tid och rum.Varför finns t.ex. Shahmaran som har en kvinnoöverkropp, åtta ben, och en bak och fram vänd orm som underkropp? Och hur uppstod Mantikoran med sin lejonkropp, människoansikte och skorpionsvans? Detta var ett mysterium som fascinerade mig under lång tid och sanningen var länge en väl bevarad hemlighet.

Det var inte förrän jag satt och bläddrade i den utmärkta boken Pinsamma magiska misstag som den fruktansvärda historien avslöjades för mig…

Svaret är tyvärr lika fascinerande som pinsamt. År 321 f.Kr hölls den 44e Internationella Magikerkonferensen i Alexandria. Den traditionella avslutningsfesten höll på till långt in på natten, och när flera av trollkarlarna varken kunde gå eller hitta sina hattar tyckte man att det var en bra ide att tävla i magi. De uråldriga reglerna för magiska tävlingar var väl kända och noggrant nedtecknade sedan flera hundra år tillbaka. Efter bara fyra timmar var man överens om dem.

Man bestämde att temat för tävlingen skulle vara att trolla bort en liten boll under en mugg eftersom det fanns så många tomma bägare i lokalen.

Först ut var den Summeriske Magikern Bilgamesh som efter en lång rad ordvitsar om bägare av misstag snubblade på sin egen fot och råkade trolla fram en gris med påfågelfjädrar och tuppkam. Han blev omedelbart diskvalificerad, men flera av de andra magikerna tog påfågel-grisen som en utmaning och satte igång att trolla fram egna magiska djur för att imponera på servitriserna som försökte hindra Bilgamesh gris från att orena dessertbordet. Snart var lokalen fylld av ormar med ett huvud i varje ände, lejon med örnhuvud, och kameler med leopardfläckar.

När den siste trollkarlen bars ut ur festlokalen hade 211 nya magiska varelser sett dagens ljus.

Katastrofen var ett faktum och borgmästare Cleomenes fick evakuera staden tills alla de magiska vidundren antingen fångats in eller jagats bort. De innevånare i Alexandria som inte ätits upp, bränts till aska eller dödats av flygande giftgaddar tvingade Borgmästaren att förbjuda all form av trolleri med bägare och bollar. Ett förbud som försvann först 1953.

De infångade magiska djuren skickades långt tillbaka i tiden, så man inte skulle få problem med dem i framtiden. Ett resonemang som tyvärr visade sig ha vissa logiska luckor, och vi kan därför än idag stöta på Shahmaraner, Gripar, Lampagor, Sfinxer, Giraffer, Amphisbaenor, Mantikoror och Hippogriffer.

Kanske vill också du skapa ett magiskt mytdjur. Följ Gastons och Caligaris exempel och skapa fantasifoster med dina vänner!

[svtplay id=5703344]

Har du en fråga som du vill ställa till någon av oss i Magikergränd? Gör gärna det i kommentaren nedan eller via Facebook .

Djinnåtel! (Avsnitt 4)

Postad i Mysteria av Caligari den 1 februari, 201622 januari, 2016 ✦ Märkt: åtel,Caligari,djinn,mysteria

Den här dagen började med att jag var riktigt sugen på någonting gott men det fanns inget trevligt i skafferiet. Gaston spelade spel med Dareon den Vise, Arkadia var inte hungrig och Doktorn skulle putsa sina astralspektraglasögon så ingen av dem ville vara med och laga mat. När jag inte kunde hitta någonting färdiglagat bestämde jag mig för att leta upp något bra recept i en av våra magiska böcker.

Det är så tråkigt med Gaston när han spelar spel med Dareon, han är inte intresserad av någonting annat! Då är det upp till mig att lösa alla problem. Kanske finns det andra lärlingar i samma situation?

När jag äntligen hittat en spännande receptbok så började Dareon alarmera om att han pejlat in djinnen. Hux flux var det dags för äventyr! Och gissa vad, denna gång fick jag följa med till den Jordiska Dimensionen! (För Gaston hade fullt upp med att vinna över Dareon.)

Jag, Doktorn och Arkadia teleporterades iväg till Tavelsjöskolan. Tyvärr hamnade vi i svårigheter direkt men det var (nästan) inte mitt fel. Mitt uppdrag var att hålla koll på Doktorns viktiga bok. Jag var jätteduktig på att hålla koll på boken, mindre duktig på att hålla koll på bokstäverna i den… Det är sådant som händer, men det var en viktig bok för djinnjakten!

Doktorn hade till och varit tvungen att lära sig babbelgamelonska för att kunna läsa texten… eller var det gammelbabylonska?

Doktorn och Arkadia blev så upprörda att jag tog på mig uppdraget att laga boken igen medan de försökte hitta djinnen. Det blev en vild jakt! Medan jag lagade boken med hjälp av några lärlingar på skolan så blev Arkadia och Doktorn jagade av armé med barn på skolgården. Fruktansvärt spännande!

Jag hittade till och med älvor i matsalen, att de sedan bajsade i min älvjägarhåv gjorde både mig och personalen överlyckliga. Älvbajs är en delikatess men tyvärr gjorde det mig ändå mer hungrig. Som tur var bakade Doktorn och Arkadia djinnåtel som skulle locka djinnen i en fälla. Det dumma var bara att jag råkade äta upp agnet och fastnade i fällan. En ska aldrig jaga djinner utan mat i magen! Nästa gång är jag säker på att vi lyckas fånga djinnen.

Idag har jag lärt mig

Det är viktigt att bokstäverna i en bok stannar kvar på boksidorna.
Inte åka rutschkana med Doktorer och Alkemister.
Äta innan en ger sig iväg på äventyr.
Ja, andra lärlingar verkar också få lösa sina läromästares problem.
Djinner är verkligen jättesvåra att få tag i!

Förkylningstider

Postad i Alkemi av Gaston den 29 januari, 201627 januari, 2016 ✦ Märkt: alkemi,Alltinktur,dårskap,Experiment,Magisk utrustning

Porträttbild av Gaston Just nu är det förkylningstider i såväl Mysteria som den Jordiska Dimensionen. Det finns massor av olika medel att använda mot förkylningar och än är vi magiker inte helt imponerade av det stora utbudet på jordens apotek. Arkadia rekommenderar såklart sin dundermedicin Alltinktur som sägs lösa alla problem, men också den verkar vara full av problem om den används på fel vis. Det har Gaston fått lära sig. Arkadias försvar var:

Du måste läsa bipacksedeln. Det vet väl varenda människa!

Sagda bipacksedel visade sig ha drabbats av en osynlighetsbesvärjelse och hade därför slarvats bort. Det var åtminstone vad den allvetande alkemisten hävdade. Vi magiker i Mysteria är inte heller helt imponerade av alkemistens apotek.

Ett mekaniskt husdjur

Postad i Allmänt av Doktorn den 27 januari, 201627 januari, 2016 ✦ Märkt: Doktorn,Magisk utrustning,mysteria

Många Magiker har ett magiskt husdjur, en så kallat familiaris. Arkadia har sin drake Sötnos och kanske kan Dareons flugor i hans öron räknas som hans. Trots att jag inte är magiker utan Doktor i Magi, har jag försökt en familiaris. Jag hade länge en uggla som heter Holger, men de senaste åren har vår relation stagnerat.

Jag känner att Holger har dragit sig undan och nu nästan helt tappat intresset för att umgås med mig.

Ugglan Holger har förvandlats till en vampyr — Ugglan Holger förvandlades i samband med ett traumatiskt besök på en teater till en odöd vampyruggla.

Jag behövde ett nytt sällskapsdjur som var lika bra som Holger på att samla information från alla världars alla hörn. Eller andra punkter där kanterna i en polyeder möts.

Eftersom jag alltid ansett att djur är bäst i böcker, bestämde jag mig för att bygga en mekanisk familiaris.

Av alla de otäcka kräk som får jobb som familiaris tycker jag att paddor är de minst osympatiska. De är kloka, musikaliska och har bra språköra. Jag satte igång att bygga min padda, men upptäckte snart att den intellektuella nivån jag eftersträvade krävde en större hjärna än en paddas. Jag fick tag på en hjärna som tidigare hade tillhört magikern Oliver Haddo. Oliver hade placerat sin hjärna i stasis, en slags magisk konservering, och donerat den till ett av Mysterias främsta universitet. När universitetet såldes hade jag turen att kunna köpa hjärnan billigt av Bongos Latrin & Bror som numer driver universitetet.

Min apparat blev paddans kropp, och den höll kontakt med sin hjärna via den så kallade etern. Oliver var en framstående magiker och var även känd för att ha läst alla böcker i hela Mysteria. Utom kanske den fruktade kompletta samlingen av Finska Poem om Lera som drev Gastons farbror Garbo den II:e till vansinne efter bara två kapitel. Olivers hjärna var alltså full av all den kunskap jag behövde, dessutom saknade den alla de dåliga personlighetsdrag som paddor ofta plågas av.

[svtplay id=5701328 large]

Jag kallar min apparat Buffo, eftersom det är latin och latin låter i många fall bildat och tufft. Jag kan prata med Buffo genom att skriva mina frågor på små tangenter. Den svarar mig sedan genom att skriva sitt svar på en remsa papper som den matar ut genom sin mekaniska mun. Buffon är ett väldigt praktiskt verktyg som gör att jag kan läsa alla böcker i Mysteria, utan att behöva bära runt på dem. Så länge Oliver bara kommer ihåg vad han läst.