Med ett ärr på vänster kind, en stor bok under armen och en magisk dolk under rocken beger sig Cornelia Stift ut i världen för att söka Mysterias myter och legender. Hennes jakt på äventyr är många och hon räds aldrig att korsa hemsökta skogar eller lavafyllda berg.
Cornelia arbetar åt Mysterias Ministerium för Myter och Legender och är en av ministeriets mest erfarna legendjägarna. De flesta jägare brukar gå ett hemskt öde till mötes efter bara några år, Cornelia Stift har med stor skicklighet och list hållit sig vid liv. Hennes samling av legender är så omfattande att ministeriet utökat sina arkiv med ytterligare två stora salar. Ett av Ministeriets uppdrag är att skilja myter och legender åt. De har åtagit sig uppgiften att dokumentera de fakta som kommer att skapa den magiska dimensionens legender.
En myt i sig är inte sann! Först måste den bekräftats eller falsifierats. Först då kan jag veta vad jag står inför.
Cornelias arbetsmetod är mycket strikt och vetenskaplig – något som också är tydligt i hennes personlighet. Hon söker bevis och strävar efter att motbevisa de myter hon hör talas om. Visar det sig att myten visst är sann är hon inte sen med att omforma myten till en autentiserad legend. Därefter nedtecknas den flitigt i hennes gigantiska bok.
Cornelia själv är inte främmande för att använda magiska krafter och hennes trollstav är liten, smärt och röd. I sitt bälte har hon en magisk dolk. Dolken kan användas som vapen för att försvara sig, men kan också användas för att förflytta sig långa sträckor på kort tid. Genom att rista in en reseruna i exempelvis ett träd kan hon med dolkens hjälp förflytta sig tillbaks till runan.
Därför har Cornelia ristat runor över hela Mysteria. Riskerna med detta resande är många. Om exempelvis trädet hon ristat runan i har fälts och använts som virke till ett utedass kan hon dyka upp mitt i ett avträde! Eller tänk dig bara om sagda träd använts som bränsle i en eld…
Ärret hon har på sin vänstra kind fick hon när hon besökte Eldfolket och deras tältstad ute i Mysterias karga västra marker. Hon hade hört talas om att den 148-hövdade hydran Amymone fanns i träskmarkerna längre norrut och att någon i eldfolket visste vägen dit. Tillsammans med sin kumpan och vän sedan barnbenen Hedvig Feyerabend begav de sig till dessa svårtillgängliga trakter.
Jag har väldigt svårt att tro att en hydra med 148 huvuden skulle kunna finnas på riktigt. Hur kan den någonsin bli mätt?
Resan blev mödosam och Cornelia är fåordig om vad som hände. Vad vi har förstått blev hon förrådd av Hedvig. Tydligen ska de ha kommit i konflikt kring centrala begrepp kring Hydrors egenskaper samt metoder att finna varelsen i fråga. Väl framme vid träsket skedde något som Cornelia aldrig talar om. Hon får något hemsökt i sina ögon och förblir tyst kring detta mysterium.
Hedvig har inte synts till sedan dess. Det talas om att hon kort därefter skymtades i nordvästra Mysteria på väg mot Svarta Tornet.