mysteria-arkiv - Sida 3 av 4

Kartan över Mysteria

Postad i Mysteria av Caligari den 5 mars, 20167 mars, 2016 ✦ Märkt: äventyr,Caligari,Karta,Magisk utrustning,mysteria

Som magiker hamnar man ofta i besvärliga situationer eller på spännande äventyr. Om man tillexempel blir attackerad av en ilsken grip kan det vara bra att känna till närmsta gömställe och därför är det nyttigt att ha god kännedom om platsen man befinner sig på.

För att lära mig mer om landet kring slottet där jag bor, tillsammans med Gaston, Geiron och en rad magiska varelser, har jag fått i uppdrag att teckna en karta över Mysteria.

En del platser var lätta: Arkadias laboratorium som ligger i norr nära Grottbergen, mitt Lärlingstorn vid Bergets Sjö och så Slottet där vi råkade släppa ut djinnen. Andra platser var svårare att nedteckna. Det blev många farligheter innan jag fick koll på Trollskogen och det är inte alls kul att gå vilse bland Jättebergen. Än har jag inte ens vågat mig nära Svarta Tornet och dess läskiga innevånare.

Det svåraste var nog ändå Doktorns hem. Han är ju en kringresande samlare och äventyrare som bor i sin vagn. Det krävdes mycket klurande och hel del hjälp från Gaston innan vi lyckades få vagnen till rätt plats på kartan.

Men det finns mycket kvar att teckna och många platser kvar att upptäcka. Tur då, att äventyr är det bästa som finns!

Caligari, lärling av femte graden
Lärlingstornet i Gastons Slott vid Bergets Sjö
Mysteria

Fusk (Avsnitt 8)

Postad i Mysteria av Arkadia den 29 februari, 201617 februari, 2016 ✦ Märkt: Arkadia,dårskap,djinn,mysteria

Under inspelningen av veckans avsnitt fick vi gång på gång höra av barn och märkliga vuxna klädda i randiga kläder, att vi minsann fuskade. Jag ställer mig mycket kritiskt till att användandet av magi kan klassificeras som fusk. Låt mig förklara.

Tänk om du föddes med ett tredje öga som gav dig förmågan att se in i framtiden? Hade det varit oetiskt att använda det för att förutsäga din motspelares nästa drag?

Tänk dig att du föddes med tre ben! Skulle det då vara fusk att använda det tredje benet när du spelar fotboll? Jag vill hävda att magi är en kunskap som jag som magiker inte kan hindra mig själv från att använda. Att spela det mycket meningslösa spelet Basket utan att använda förminsknings-, snabbhets-, eller försteningsbesvärjelser verkar för mig helt främmande.

Både Gaston, Doktorn och jag ansträngde oss för att kasta den där bollen i nätet. Det var helt omöjligt!

Barnens lag bestod av 40 tusen miljarder 10-åringar laddade med mer energi än en Glaux som stulit mitt morgonkaffe. Som dessutom fuskade!

De hade införskaffat specialutrustning för att kunna springa fort och inte svettas som tjocka medelålders trollkarlar. Jag måste hävda att tävlingens utrustning borde vara reglerat i någon form av lagtext. De där gympaskorna som barnen hade på sig visade sig ha magiskt grepp på golvet! Deras kläder släppte igenom luft och var tillverkade av ett material jag aldrig sett tidigare. Betänk då att jag är alkemist och min kunskap om materia är allomfattande!

Det visade sig att kåpor gjorda av ylle och skor med lädersulor var dåliga kläder att spela Basket i. (Däremot är de alldeles utmärkta att dricka kaffe i!) Det är då helt rimligt att vi magiker använde oss av magi – och att det absolut inte kan kallas fusk? Rättvist är det första ordet som slår mig. Rättvist och ärofullt!

Lärlingsskap

Postad i Magi av Caligari den 26 februari, 201626 februari, 2016 ✦ Märkt: äventyr,Caligari,magi,mysteria

Hur blir en egentligen trollkarlslärling? Det frågar du dig säkert, och jag vet såklart svaret! Det lättaste sättet är att ha en mästermagiker som läromästare. Men de kan ibland vara lite svåra att hitta, speciellt i den jordiska dimensionen.

Ändå svårare kan det vara att leta upp någon som är intresserade av att ta sig an en lärling. Det tar nämligen en faslig tid att ta sig igenom alla lärlingsgrader. Jag är lite osäker på hur många lärlingsgrader som finns. Gaston är inte helt konsekvent på den här punkten. Just nu tror jag att det är sextiosex stycken, följt av en oklar mängd gesällgrader. Själv har jag nyss klarat provet för att bli lärling av femte graden, vilket jag är väldigt stolt över.

När jag först blev tillfrågad av Gaston om jag ville bli hans lärling svarade jag:

Det där med att studera magi verkar inte så svårt. Det handlar väl mest om att mumla ramsor och tvätta mästermagikerns skjortor?

Gaston höll inte med mig. Tydligen fanns det mycket mer att hålla koll på.

Tvärt om! Det kan både vara svårt och äventyrligt att studera magi. Dessutom är det inte bara skjortan som ska tvättas, det är viktigt att få med strumporna också!

Nog hade han rätt alltid. Många resor har det blivit genom Mysteria för att hämta hem exotiska varor och magiska artefakter till lektionerna. Men sina strumpor, dom har han fått tvätta själv!

Bland djuren (Avsnitt 7)

Postad i Mysteria av Caligari den 22 februari, 201617 februari, 2016 ✦ Märkt: Caligari,djinn,mysteria

Hemma i Gastons slott, brukar jag ofta ge mig ut på uppdrag för att hämta hem exotiska varor och magiska artefakter till mina lektioner med mäster Gaston. Idag bröts den rutinen och jag fick än en gång följa med på djinnjakt och det har verkligen varit en spännande dag!

Först blev Arkadia sjuk, tänka sig att han aldrig varit sjuk förr. Tur att Dareon den Vise kunde hålla honom sällskap. Jag försökte så klart se medlidande ut fast att mitt hjärta jublade över att få följa med på äventyr.

Eftersom att det var en så speciell dag var jag först väldigt glad att jag hade min fina lärlingskappa av sammet på mig.

När vi sedan teleporterades till den jordiska dimensionen ångrade jag mig djup. Vi landade mitt i en gödselstack!

Plötsligt befann vi oss i en värld full av lera, gödselstackar och kamelspott. Tänk att den jordiska dimensionen är så kladdig! Det hela började med att vi hamnade rakt i en rykande gödselhög vilket kändes lite snopet. Men sedan fick jag briljera med min otroliga plan på hur vi obemärkta kunde vandra omkring bland djuren. Vi skulle klä ut oss till bönder! Jag märkte att de andra var lite skeptiska i början, något som en som lärling är van vid, men sedan förstod både Doktorn och mäster Gaston genialiteten i min plan. Utrustade med det karakteristiska grässtrået i munnen och ordentliga stövlar smälte vi in och kunde utforska området grundligt.

Vi upplevde flera fantastiska saker: jag har kramat en gris stor som en bäbisdrake och blivit kompis med en jak, medan Doktorn blev nedbrottad av ett gäng monsterfår och Gaston blev spottad i munnen av en kamel. När vi sedan skulle åka hem kändes det sorgligt. Jag hade gärna tagit med mig grisarna, och jaken kommer jag att sakna mycket. Jaken har jag lovat att skriva brev till (men grisar är ju inte så bra på att läsa) och Gaston har sagt att jag får hälsa på alla djuren när jag har ledigt.

På äventyret har jag lärt mig följande:

Jakar är inte så otäcka som en kan tro.
Kamelspott är inte bra att få i munnen, Gaston var sjuk i flera dagar.
Grisar lägger sig på sidan när de blir kliade. Var därför noga med vilken sida av grisen du sitter på!
Djinner är väldigt svårfångade.

Skattkammare (Avsnitt 6)

Postad i Mysteria av Arkadia den 15 februari, 201611 februari, 2016 ✦ Märkt: alkemi,Arkadia,Draken Sötnos,Experiment,lögner,Magisk utrustning,mysteria

Gaston hävdade flera gånger att en Återvinningsstation var Den Jordiska Dimensionens motsvarighet till en drakskatt. Efter att ha genomsökt sagda station vill jag nu hävda att min magiska vän hade helt fel. Stationen var någonting helt annat. Något som faktiskt bara jag, med min expertis kunde genomskåda.

Arkadia och Draken Sötnos står på en klippa

Min kunskap om drakar är, kanske inte störts i alla dimensioner, men bra nära. (Kan hända att en drake någonstans i Mysteria vet mer om sin egen art- men jag förhåller mig skeptisk till den dagen jag överbevisats.) Genom nära studier av min egen drake Sötnos vet jag mycket väl att hennes inre drivkrafter att sova på och äta guld är lika djupt rotat som en människas behov av sömn, mat och vatten.

Under mina resor genom Mysteria har jag besökt flertalet drakar och jag kan inte minnas en enda drakskatt som innehållit träbitar, gamla tvättmaskiner eller rostiga stålstänger. (Med undantag för en Tatzelworm jag träffade för några hundra år sedan. Han hade helt snöat in på att samla på kattmynta!)

Klassificeringen av en drakskatt är, enligt Tumba Semiramidis Hermeticè Sigillata följande:

54 skålpund guld i valörerna; mynt, prinsessöronhängen, armband, guldlänkar och gyllene skinn.
13 skeppor rubiner, smaragder och andra ädelstenar.
Två magiska vapen samt ett som på något korkat vis gått sönder. (Fastnat i en sten, blivit söndertrampat av en ond superskurk eller på annat sätt gått i bitar.)
Ett magiskt bruksföremål. (En säck som kan packas hur mycket som helst eller kanske en butelj som alltid fylls på med vin.)
Tre skelett från modiga, men icke framgångsrika äventyrare.

Det ska tilläggas att en drake vars skatt inte vida överstiger de grundläggande kraven aldrig skulle våga berätta för någon annan drake om sin lilla patetiska förmögenhet.

Med denna fakta i bakhuvudet var det inte svårt att dra slutsatsen att Återvinningsstationen på intet sett kunde klassificeras som en Drakskatt.

Alkemisk drake stående på hemligheternas skatt Vid närmre eftertanke inte ens som en Trollskatt. Eller ens den lägsta kategorin Plundrad Skattkammare! Men vad var det för en mystik plats vi besökte? Det fanns flera ledtrådar och alla pekade på precis samma sak. Det fanns en ansenlig samling färgburkar i varierat skick. Jag slogs genast av tanken att platsen ägdes av en misslyckad alkemist som vandrat skammens väg. I sökandet efter De Vises Sten är det många som böjer av från den rättrådiga, men oerhört komplicerade vägen och beslutar sig för att använda sina kunskaper till att framställa olika sorters färg. (Eftersom Alkemi handlar mycket om att mala mineraler är det många som finner att dessa mineraler är utmärkta att använda till just färg. De beslutar sig då för att tjäna några enkla penningar på att sälja färgburkar – och snart har de övergett vägen mot det eviga elixiret.)

Arkadia kastar en besvärjelse i sitt laboratorium

Denna teori bekräftades i samma ögonblick som sagda misslyckade alkemist observerade oss och våra kameror. Naturligtvis kände han igen världarnas främsta alkemist Arkadia Trismegistus och började genast att städa undan burkarna och andra skamliga bevis för misslyckad alkemi. När jag på eget bevåg trollade fram en mindre mängd guld blev han alldeles till sig och visste inte vad han skulle göra. En framgångsrik alkemist hade såklart inte blivit speciellt imponerad. Jag har nu undersökt Den Jordiska Dimensionens tillgång på alkemister och sett att det verkar finnas ungefär ett laboratorium tillhörandes en misslyckad alkemist i anslutning till alla stora städer. Någon framgångsrik alkemist har jag ännu inte lyckats hitta. Ej heller någon Drakskatt, tyvärr.

Museum (Avsnitt 5)

Postad i Mysteria av Doktorn den 8 februari, 201611 februari, 2016 ✦ Märkt: djinn,Doktorn,kryptozoologi,mysteria

Porträttbild på Doktorn Trots många skickligt gillrade fällor hade djinnen flera gånger lyckats undgå att bli infångad, och hade nu flytt till Naturhistoriska Riksmuseet. Detta museum innehöll en massa spännande saker. Många av dem berättade en spännande historia, andra kändes som om de kunde göra mer nytta någon annanstans. Som exempel kan nämnas att sabeltandade tigrar alltid fascinerat mig.

Riksmuseum i Stockholm

Naturhistoriska Riksmuseet hade en stor samling av kranier av sabeltandade tigrar, emedan min samling var väldigt liten. Obefintlig till och med. Obefintlig är ett väldigt starkt ord – som betyder att jag inte har någon.

Emellertid hittade jag snart ett kranium från en sabeltandad tiger i en monter som var låst med ett ganska dåligt lås. Kraniet var heller inte särskilt svårt att bryta loss från sitt stativ, vilket tyder på dåligt engagemang från museets personal. När larmet gick fick jag snabbt bestämma mig för om jag skulle låna kraniet eller inte. Straxt innan vakterna kom fram bestämde jag mig för det tidigare, och flydde från platsen med den sabeltandade tigern under armen.

Ett drakskelett från Riksmuseum

Många har senare frågat mig om det var min avsikt att stjäla tigern, men så är det ju inte alls!

Jag har ju bara lånat den. Och då blir den ju inte stulen förrän jag inte lämnat tillbaka den, och det kan jag ju fortfarande göra.

Djinnåtel! (Avsnitt 4)

Postad i Mysteria av Caligari den 1 februari, 201622 januari, 2016 ✦ Märkt: åtel,Caligari,djinn,mysteria

Den här dagen började med att jag var riktigt sugen på någonting gott men det fanns inget trevligt i skafferiet. Gaston spelade spel med Dareon den Vise, Arkadia var inte hungrig och Doktorn skulle putsa sina astralspektraglasögon så ingen av dem ville vara med och laga mat. När jag inte kunde hitta någonting färdiglagat bestämde jag mig för att leta upp något bra recept i en av våra magiska böcker.

Det är så tråkigt med Gaston när han spelar spel med Dareon, han är inte intresserad av någonting annat! Då är det upp till mig att lösa alla problem. Kanske finns det andra lärlingar i samma situation?

När jag äntligen hittat en spännande receptbok så började Dareon alarmera om att han pejlat in djinnen. Hux flux var det dags för äventyr! Och gissa vad, denna gång fick jag följa med till den Jordiska Dimensionen! (För Gaston hade fullt upp med att vinna över Dareon.)

Jag, Doktorn och Arkadia teleporterades iväg till Tavelsjöskolan. Tyvärr hamnade vi i svårigheter direkt men det var (nästan) inte mitt fel. Mitt uppdrag var att hålla koll på Doktorns viktiga bok. Jag var jätteduktig på att hålla koll på boken, mindre duktig på att hålla koll på bokstäverna i den… Det är sådant som händer, men det var en viktig bok för djinnjakten!

Doktorn hade till och varit tvungen att lära sig babbelgamelonska för att kunna läsa texten… eller var det gammelbabylonska?

Doktorn och Arkadia blev så upprörda att jag tog på mig uppdraget att laga boken igen medan de försökte hitta djinnen. Det blev en vild jakt! Medan jag lagade boken med hjälp av några lärlingar på skolan så blev Arkadia och Doktorn jagade av armé med barn på skolgården. Fruktansvärt spännande!

Jag hittade till och med älvor i matsalen, att de sedan bajsade i min älvjägarhåv gjorde både mig och personalen överlyckliga. Älvbajs är en delikatess men tyvärr gjorde det mig ändå mer hungrig. Som tur var bakade Doktorn och Arkadia djinnåtel som skulle locka djinnen i en fälla. Det dumma var bara att jag råkade äta upp agnet och fastnade i fällan. En ska aldrig jaga djinner utan mat i magen! Nästa gång är jag säker på att vi lyckas fånga djinnen.

Idag har jag lärt mig

Det är viktigt att bokstäverna i en bok stannar kvar på boksidorna.
Inte åka rutschkana med Doktorer och Alkemister.
Äta innan en ger sig iväg på äventyr.
Ja, andra lärlingar verkar också få lösa sina läromästares problem.
Djinner är verkligen jättesvåra att få tag i!

Ett mekaniskt husdjur

Postad i Allmänt av Doktorn den 27 januari, 201627 januari, 2016 ✦ Märkt: Doktorn,Magisk utrustning,mysteria

Många Magiker har ett magiskt husdjur, en så kallat familiaris. Arkadia har sin drake Sötnos och kanske kan Dareons flugor i hans öron räknas som hans. Trots att jag inte är magiker utan Doktor i Magi, har jag försökt en familiaris. Jag hade länge en uggla som heter Holger, men de senaste åren har vår relation stagnerat.

Jag känner att Holger har dragit sig undan och nu nästan helt tappat intresset för att umgås med mig.

Ugglan Holger har förvandlats till en vampyr — Ugglan Holger förvandlades i samband med ett traumatiskt besök på en teater till en odöd vampyruggla.

Jag behövde ett nytt sällskapsdjur som var lika bra som Holger på att samla information från alla världars alla hörn. Eller andra punkter där kanterna i en polyeder möts.

Eftersom jag alltid ansett att djur är bäst i böcker, bestämde jag mig för att bygga en mekanisk familiaris.

Av alla de otäcka kräk som får jobb som familiaris tycker jag att paddor är de minst osympatiska. De är kloka, musikaliska och har bra språköra. Jag satte igång att bygga min padda, men upptäckte snart att den intellektuella nivån jag eftersträvade krävde en större hjärna än en paddas. Jag fick tag på en hjärna som tidigare hade tillhört magikern Oliver Haddo. Oliver hade placerat sin hjärna i stasis, en slags magisk konservering, och donerat den till ett av Mysterias främsta universitet. När universitetet såldes hade jag turen att kunna köpa hjärnan billigt av Bongos Latrin & Bror som numer driver universitetet.

Min apparat blev paddans kropp, och den höll kontakt med sin hjärna via den så kallade etern. Oliver var en framstående magiker och var även känd för att ha läst alla böcker i hela Mysteria. Utom kanske den fruktade kompletta samlingen av Finska Poem om Lera som drev Gastons farbror Garbo den II:e till vansinne efter bara två kapitel. Olivers hjärna var alltså full av all den kunskap jag behövde, dessutom saknade den alla de dåliga personlighetsdrag som paddor ofta plågas av.

[svtplay id=5701328 large]

Jag kallar min apparat Buffo, eftersom det är latin och latin låter i många fall bildat och tufft. Jag kan prata med Buffo genom att skriva mina frågor på små tangenter. Den svarar mig sedan genom att skriva sitt svar på en remsa papper som den matar ut genom sin mekaniska mun. Buffon är ett väldigt praktiskt verktyg som gör att jag kan läsa alla böcker i Mysteria, utan att behöva bära runt på dem. Så länge Oliver bara kommer ihåg vad han läst.