Gaston-arkiv - Sida 3 av 3

Trollharen

Postad i Kryptozoologi av Gaston den 31 mars, 201631 mars, 2016 ✦ Märkt: äventyr,Gaston,kryptozoologi,magi,Magisk utrustning,mysteria,Sagoväsen,Trollhare,trollstav

Jag har en stor samling magiska saker. En av dess, som jag dessutom är mycket stolt över är ett uppstoppat huvud av en trollhare. Men innan du nu börjar tycka synd om denna hare så vill jag berätta vad en trollhare egentligen är.

En vacker vårdag, när jag var ute och spankulerade i skogen, skuttade det plötslig fram en förvuxen hare och försökte att stjäla min trollstav. Efter en stunds kalabalik och missriktade paralyseringsbesvärjelser försvann haren lika fort som den hade dykt upp.

I tumultet hade jag både blivit biten i handen samt observerat något besynnerligt. Haren hade nämligen horn!

Genast gick jag till Doktorn för att fråga om han visste vad det var för underlig varelse. Han förstod, efter att ha bläddrat i sin Buffo, att det rörde sig om en trollhare. Trollharar kan också kallas bjära, bäran eller puke och är skapad med ond magi. En hemsk förbannelse kastas över ett garnnystan som då antar skepnaden av en behornad hare. Dess enda syfte är att stjäla det som dess skapare begär.

Jag förstod att den här trollharen skulle fortsätta att försöka stjäla min trollstav ända tills den lyckas eller tills förbannelsen bryts. Förbannelsen behövde alltså bli ogjord.

Detta gjorde mig lite modstulen, för jag vill inte skada levande varelser. Doktorn påpekade då att det faktiskt inte var en hare utan ett förtrollat garnnystan och garnnystan lever ju inte, även om de ibland rör på sig.

Trollharen hördes smyga omkring i buskarna utanför och jag gav mig iväg för att försöka häva förbannelsen. Så fort jag kom ut så stormade trollharen fram mot mig med snabba skutt. Hornen var riktade mot min hals och den stirrade läskigt på min trollstav. Jag höjde trollstaven och med en elegant trollstavsrörelse skickade jag motbesvärjelsen som träffade trollharen i baken. Det sprakade till och haren började nysta upp sig.

Först blev rumpan en massa garn och sedan följde bakbenen och till sist själva kroppen. Kvar låg bara en stor härva med garn och mitt i härvan låg trollharens huvud. Jag tyckte att det såg hemskt och äckligt ut. Doktorn förklarade, att huvudet visserligen såg riktigt ut, men påminde att det inte var en riktig hare. Det var ju bara av förtrollat garn och nu var ju förbannelsen var bruten.

Då det är otroligt ovanligt att få syn på en trollhare så tyckte Doktorn att huvudet skulle sparas för framtida generationer. Han tog huvudet till en vän som är skicklig på konserveringsbesvärjelser och idag så hänger huvudet på en vägg i mitt bibliotek.

Nu vet både du och jag vad en trollhare är men en fråga kvarstår dock: Vem frammanade en trollhare för att stjäla min trollstav?

Mörka skogen (Avsnitt 10)

Postad i Mysteria av Gaston den 14 mars, 201613 mars, 2016 ✦ Märkt: Arkadia,äventyr,Doktorn,Gaston,kryptozoologi,mysteria,Sagoväsen,spöken

I vårt senaste äventyr hamnade vi djupt in i en av den jordiska dimensionens vilda skogar. Det var egentligen inte meningen att vi skulle tillbringa hela natten i skogen men på grund av Doktorns vilja att dela med sig av sina kunskaper så blev det så. Låt mig berätta.

Vi mötte en grupp barn från en mystisk stam som kallades för Skojter. De var på äventyr i skogen och undrade om vi ville vara med, och visst ville vi det. Skojterna visade sig vara mycket skickliga på att överleva i mörka skogen. Liksom deras namn avslöjar så var de även skojiga att vara på äventyr tillsammans med. Vi tillbringade dagen med att leta efter Djinnspår, lära oss hur man bygger ett läger i skogen och hur man gör knopar på rep.

När kvällen kom blev vi alla hungriga och Skojterna tände en lägereld och plockade fram en massa korvar. Med korvar i magen och en sprakande eld framför oss hade vi helt glömt bort tiden. Det hade blivit mörkt, så vi bestämde oss för att stanna en stund till. Ett av Skojtbarnen började då berätta en hiskeligt hemsk historia.

Tydligen var det en urgammal Skojtisk tradition – att på kvällarna, runt lägerelden skrämma livet ur sina kamrater.

Vi satt alla runt lägerelden medan mörkret blev tätare och tätare omkring oss. Berättelsen handlade om farliga väsen samt, som seden bjuder, om ond bråd död.

Till slut blev vi tillfrågade om inte vi gäster också kunde berätta en läskig historia. Arkadia bad Doktorn att berätta den där historien om den ohyggligt stygga trollhäxan som brukade jaga barn och göra leverkorv av dem. Detta var nog den läskigaste historia som Skojtbarnen någonsin hört. De kröp allt närmre varandra och började desperat titta sig över axeln. Ett av barnen viskade försiktigt att han var jätterädd och frågade: ”Tänk om trollhäxan kommer och tar oss? Hon kanske smyger där ute i mörkret.” Doktorn tröstade det skrämda barnet: ”Lugn, bara lugn” sade Doktorn.

Det är ingen större fara. Man brukar höra när trollhäxan närmar sig. Hon vässar nämligen sina klor mot träden och det hörs på lång väg. Hör du det kan du passa på att smita iväg.

Alla barnen svarade darrande i kör: ”Det där hjälpte inte. Nu blev vi ännu räddare!” En liten Skojtflicka viskade: ”Jag kommer inte våga gå hem i mörkret. Jag är mörkrädd. Jättemörkrädd.” Återigen tröstade Doktorn:

Det är inte mörkret du ska vara rädd för. Det är det som gömmer sig däri du ska vara rädd för.

Barnen pep: ”Det där hjälpte inte.”

Själv älskar jag när det blir lite läskigt så att håren reser sig både i nacken och på armarna. Så tycker jag att äventyr skall vara, för det är både onödigt och tråkigt att ge sig ut på äventyr om det inte är spännande och läskigt. Skojtbarnen delade inte min syn på äventyr och ingen av dem vågade gå hem. Vi fick helt enkelt stanna kvar vid lägerelden hela natten.

När vi vaknade var barnen borta. Vi vet än idag inte om de blev uppätna av trollhäxan eller om de helt enkelt tröttnade på snarkande trollkarlar. Det är lätt hänt – att bli uppäten alltså. Inte att tröttna på snarkande trollkarlar. Det är ju omöjligt.

Magiska äpplen

Postad i Allmänt,Magi av Gaston den 3 mars, 20162 mars, 2016 ✦ Märkt: äventyr,Gaston,magi,Magisk utrustning

Jag gillar äpplen så till den milda grad att jag för drygt ett år sedan faktiskt slog världsrekord i att äta äpplen jättefort. Förutom att jag tycker att äpplen smakar fantastiskt gott så tycker jag också att äpplen är intressanta ur ett magiskt perspektiv.

Magiska äpplen kan vara fyllda med såväl ond som god magisk kraft. Låt mig ge några exempel:

Kunskapsäpplen är så fiffiga så att man bara behöver ta en tugga för att uppnå en hög nivå av kunskap.

Föryngringsäpplen gör att man blir ett par tre år yngre än vad man är. Rekommenderas inte för barn då det är svårt att veta hur ung man blir. Risken är ju att man blir ofödd.

Odödlighetsäpplen gör den som äter av det odödlig. De flesta tycker dock att det, efter ett par tusen år, blir tråkigt att vara odödlig och då är det oftast försent att göra något åt saken.

Helande äpplen är bättre än plåster och de får lätt plats i ryggsäcken. Det finns en variant som är fantastiskt drygt då det räcker med att lukta på äpplet för att bli frisk.

Önskeäpplen uppfyller en önskning när det äts. Det är dock svårt att uttala önskningen med munnen full med äpple så det är inte alltid det blir som man önskade.

Men det finns även berättelser om farliga äpplen som förtrollats och blivit rent utav dödliga. Det var en gång en prinsessa som blev lurad och åt ett förbannat äpple (i tro att det var ett önskeäpple) och hon höll på att dö. Ett är i alla fall säkert- äpplen är goda samt innehåller en massa nyttiga vitaminer samt anses vara mycket bra för magen.

Illusioner

Postad i Magi av Gaston den 20 februari, 201617 februari, 2016 ✦ Märkt: Experiment,Gaston,magi,sinnen

Som mästermagiker så finns det mängder av olika sorters magi man måste kunna behärska. En av dessa kategorier är illusionmagi. Det finns mängder av olika sorts magiska illusioner men de finns även icke-magiska illusioner. Vanligast av dessa icke-magiska illusioner är s.k. Optiska-illusioner.

Varför de fungerar beror oftast på att våra ögon och hjärna inte kan tolka den information de mottar på rätt sätt. Ibland hittar hjärnan till och med på det som den tycker fattas.

Här är en illusion som heter Kanizsas Triangel och är ett exempel på att hjärnan fyller i det som den tycker fattas. För visst ser det ut som om det finns en ”lysande” triangel som pekar neråt?

En liten favoritillusion, jag har, är vad jag brukar kalla Det Flygande Fingret. Den är lätt att göra själv. Håll pekfingrarna riktade mot varandra framför dig i ögonhöjd med raka armar.

Fokusera blicken långt förbi fingrarna. Du bör nu kunna se ett tredje finger som ser ut som en liten korv mellan fingerspetsarna. Delar du nu fingrarna långsamt, någon centimeter eller två, så kommer du att se hur fingerkorven krymper till en boll som svävar i luften.

Den här illusionen skapas för att vår hjärna överlappar bilderna mellan våra två ögon och skapar en gemensam bild. Det är inte magi men visst är det en kul illusion.

Sjätte sinne

Postad i Magi av Gaston den 11 februari, 201611 februari, 2016 ✦ Märkt: Gaston,magi,sinnen

Som mästermagiker så får man ofta frågor, av nyfikna och vetgiriga människor, om hur man blir en magisk person. Jag har mottagit en hel hög med brev och meddelanden som framför allt frågar om man måste ha ett sjätte sinne för att kunna lära sig magi.

Det svar jag vill ge är att de flesta människor har minst sex sinnen- Synsinnet, luktsinnet, smaksinnet, känselsinnet och hörselsinnet samt ett sjätte sinne i form av balanssinnet.

Det finns dock mängder av människor som inte har alla dessa sinnen, av olika orsaker. Dessa människor behöver inte misströsta för det finns mängder av andra sinnen man kan tillgodoräkna sig istället som till exempel: barnasinne, lättsinne, skarpsinne, djupsinne, lokalsinne, tungsinne, ordningssinne, affärssinne, egensinne och storhetsvansinne.